Alla vill krama en bonde

4 oktober, 2018
Affischer på Ica-affärens vägg.

Det är skördetid för Sveriges bönder. Inte bara bokstavligen, utan även bildligen. Häromdagen när jag skulle handla i den lokala Ica-butiken möttes jag av affischer med betande kor och jordbrukslandskap. ”I vått och torrt för Sveriges bönder” och ”Visa ditt stöd för bönderna. Välj svensk mat.” stod det på dem.

Sånt stöd kunde de svenska bönderna bara drömma om för några år sedan. Jag har själv sett liknande kampanjer i både Danmark och England för drygt tio år sedan, men i Sverige gjorde handlarna på den tiden hellre reklam för importerade delikatesser. Det talas ibland om ”matnationalism” och ”matrasism” när någon förordar svensk mat. Men frågan är om inte den omvända ”rasismen” tidigare varit betydligt vanligare i svenska matbutiker. Där jag ibland handlar i Stockholm är alla importerade ostar placerade bredvid den manuella delikatessdisken, medan alla svenska ostar får trängas i mejerikylen en bit bort.

Kunderna ville plötsligt veta att varorna var svenska. Foto: Urban Brådhe

För några år sedan hände dock något som fick handlarna att tänka om. Närproducerat och lokalt blev plötsligen trendigt och kunderna började i allt högre utsträckning fråga efter svensk mat. Trenden kom som vanligt till Sverige från England och USA och var delvis en följd av matskandaler som hästköttlasagnen och sjukdomar som galna kosjukan. Nu ville kunderna veta var maten kom ifrån och helst kunna se bonden själv i ögonen.

De svenska bönderna har länge haft ett mycket högt förtroende hos konsumenterna, men det har inte alltid omsatts i en vilja att betala mer för svensk mat. Väl i butiken valde många kunder trots allt den billigaste maten, till exempel dansk fläskfilé istället för den betydligt dyrare svenska.

Det verkar dock som om sommarens torka och värme gjort sambandet tydligare för många konsumenter. De har fått upp ögonen för att det bakom varje mjölkpaket finns inte bara en ko, utan också en bonde.

Även om vissa fnyste idignerat över att de inte fick grilla hemma i villaträdgården, uttryckte också många kunder sin medkänsla för svenska bönders situation. Och stödet kom från fler håll. Stjärnkockarna lovade i ett upprop att servera svensk mat till sina gäster och Ica-Stig sjöng böndernas lov i en reklamfilm.

Se Ica-Stigs reklamfilm.

Land Lantbruk lät göra en Sifoundersökning bland drygt 1000 svenskar i slutet av augusti. Den visade att sommarens extremvärme och torka gjort att nästan var tredje svensk blivit mer positiv till svenska bönder. Och bland Coops medlemmar säger 7 av 10 att de är beredda att betala mer för svenskt kött, mejeri- och spannmålsprodukter om pengarna går till bönderna.

Inte heller bonden kan leva av kärlek allena, men kan vi hoppas på att Medelsvensson nu också är beredd att betala lite mer för svensk mat?

0 kommentarer

När inte ens stängsel skyddar

3 september, 2018
Kategori:
Satsar du på fåruppfödning är hotet om rovdjursangrepp en del av din vardag.

Det har hänt igen. Än en gång har en fårägare hittat sina djur dödade och lemlästade i hagen. 26 får angreps och dödades av varg i Tiveden förra veckan. Det hjälpte inte att fårägaren satt upp rovdjursstängsel. Vargarna hade grävt sig in under det.

Det finns en stigande efterfrågan på lammkött i Sverige. Och eftersom 65 procent av köttet är importerat borde det finns en lysande framtid för lammuppfödning. Trots det är produktionsökningen blygsam.

Man kan förstå varför vissa tvekar. Det är tungt att ständigt vara orolig för att djuren ska rivas av varg eller andra rovdjur. Risken är stor att man istället för att ägna sig åt sina får tvingas föra en ojämn kamp mot rovdjur, byråkrater och vargkramare.

När staten planterar ut vargar kommer djurägarnas intressen i andra hand. Foto: Jan Schützer/IBL bildbyrå

Vargarna som dödat fåren i Tiveden är antagligen ättlingar till det finsk-ryska vargpar som staten planterade ut i området för några år sedan. Det gör dem särskilt skyddsvärda och försvårar möjligheten till skyddsjakt. Fårägarna i trakten riskerar att få leva vidare med varghotet. Och de företagare som nu drabbats vill vara anonyma för att inte få vargaktivister inpå knuten.

När staten sätter ut vargar kommer djurägarnas intressen i andra hand. De rovdjursstängsel som är avsedda att skydda tamdjuren får ägarna själva ta ansvar för att sätta upp. Bidragen till stängsel täcker bara en del av kostnaden och har djurägaren otur är de statliga bidragen till och med slut. Dessutom visar vargattacken i Tiveden, men även på andra platser, att stängslen inte ger något 100-procentigt skydd.

Att störa tjäderns spel är inte tillåtet, men den går bra att skjuta den.

Häromdagen hörde jag talas om ett annat beslut som fått en bisarr effekt. En skogsägare har förbjudits avverka sin skog eftersom den innehåller en spelplats för tjäder. Men nu pågår tjäderjakten och då har skogsägaren, och alla andra jägare, laglig rätt att fälla tjädern med ett välriktat skott. Alltså döda är okej, men inte störa tjäderspelet.

Det som verkar logiskt i teorin, fungerar ibland mindre bra i praktiken. Det är allvarligt om lagar och regler inte upplevs som rimliga och begripliga. Att staten blir en motpart, och inte ett ombud för oss alla. På så sätt öppnas dörren för populister som spelar på människors irritation och känsla av att vara bortglömda.

0 kommentarer

Stöd till bönder eller konsumenter?

20 juni, 2018
Kategori:
EUs jordbruksstöd kan reta upp både bönder och politiker.

Är EUs jordbruksstöd till för att hålla bönderna under armarna eller för att garantera konsumenterna bra mat till rimliga priser? Där går en skiljelinje i debatten om EUs jordbrukspolitik, Cap.

Den svenska regeringen, liksom kollegorna i alla andra partier, är eniga om att EUs jordbruksstöd bör sänkas. EU-minister Ann Linde lyckades reta upp de svenska bönderna ordentligt när hon i SVTs Aktuellt häromkvällen sa att vi inte kan använda nästan 40 procent av EUs budget för att hålla ett omodernt jordbruk under armarna.

Och inte blev det bättre av fortsättningen:

– Vi vill satsa på moderna saker som forskning och utveckling och invandring och sånt.

EU-minister Ann Linde vill satsa på något modernare än jordbruk.

Menar hon att jordbruk är omodernt? Hur tror Ann Linde att hon ska få mat i framtiden? Fler än jag tar sig för pannan. Jag förstår att det blir problem när Storbritannien lämnar EU och en stor del av budgeten försvinner. Jag förstår att det kan låta svindlande att 38 procent av EUs budget går till jordbruksstöd och jag förstår att det kan tyckas märkligt för Medelsvensson att så mycket pengar påstås gå till bönderna i ett land där bara några få procent av befolkningen är lantbrukare. Men jag vet också att det här bara är ena sidan av myntet.

Den andra sidan är att EUs jordbruksstöd är ett sätt att hålla nere matpriserna, som faktiskt minskat till hälften sedan EUs jordbrukssubventioner infördes. Stöd till svenskt jordbruk garanterar också att konsumenterna får hälsosam svensk mat producerat av ett hållbart jordbruk, att landskapet kan hållas öppet och landsbygden levande även i delar av landet som inte har de bästa förutsättningar för lantbruk.

Går EUs jordbruksstöd till rika adelsfamiljer i stora gods?

Jag är så innerligt trött på snacket om att stöden går till prins Charles och ett fåtal rika adelsfamiljer. Historiskt har systemet varit utformat så, men är det ett skäl att strypa stöden till dem som håller landskapet öppet i delar av landet som helt saknar adel? Prins Charles går inte i konkurs utan direktstöd. Det är helt andra bönder som tvingas till det.

Och påstå inte att svenskt jordbruk är omodernt. Tvärtom understryker auktoritet efter auktoritet att det är ett av världens mest framstående jordbruk. För några veckor sedan var det klimatexperten Johan Rockström, nu senast den europeiska bondeorganisationen Copas-Cogecas generalsekreterare  Pekka Pesonen som vädjade till den svenska regeringen:

De svenska bönderna ligger i framkant när det gäller miljö och hållbarhet. De behöver sina direktstöd.

0 kommentarer

Världen blir vad du äter

15 juni, 2018
Kategori:
Sveriges miljöminister Isabella Lövin, läkaren Sania Nishtar, klimatexperten Christiana Figueres och Gunhild Stordalen höll presskonferens efter invigningen av Eat Forum.

Kan man förändra världen bara genom att vara kräsen med vad man lägger på tallriken? Ja, hävdar många och för deltagarna på Eat Forum är det en självklarhet.

Eat är en global, icke vinstdrivande organisation som arbetar för en mer hållbar livsmedelskedja. Den grundades 2014 av Gunhild Stordalen, läkare, filantrop och gift med den norska hotellmagnaten Petter Stordalen. I början av veckan hölls det femte Eat Forum med cirka 600 deltagare från ett 60-tal olika länder i Globen i Stockholm.

Det är en imponerande mängd höjdare som Eat hade lyckats locka till Sverige. Världsbankens VD, norska och svenska kungahuset, norska och svenska ministrar, gräddan från FN och WHO, företagsledare, världsberömda journalister och TV-programledare, men också all världens kockar och småbönder från Afrika och Indien.

Årets forum handlade mycket om matsvinn. Visste ni att en tredjedel av all mat som produceras på jorden under ett år antingen förstörs eller kastas bort? Om all mat kunde tas tillvara skulle den räcka till alla. I teorin skulle alla kunna äta sig mätta, men så enkelt vet vi ju alla att det inte är. Det är ju något som är skevt när 800 miljoner människor på jorden går och lägger sig hungriga varje kväll, samtidigt som två miljarder barn och vuxna lider av övervikt eller fetma.

Talarna på Eat Forum radar upp lösningar på matsvinnet. Ge de ”fula” grönsakerna upprättelse, återanvänd utgången mat som djurfoder, laga nya rätter på rester och lägg skatt på matsvinnet…

Ingen mjölk serveras till kaffet, utan vi får hålla tillgodo med havredryck.

Många av inläggen från scenen handlar om köttfri kost, om hur djurproduktionen påverkar klimatet och vad en omläggning till vegetarisk kost skulle betyda för jordklotet. Under de två dagarna serveras enbart vegetarisk mat och till kaffet endast havredryck. Men talarna är inte rabiata. Flera talar också om att kött är ett bra protein, att det är dyrt att framställa det utanför kon och att om priset inte går ner är det ett alternativ enbart för välbeställda.

Gunhild Stordalen hävdar att livsmedelsindustrin är den industri som genomgått de största förändringarna på senare tid och att den gjort det efter påtryckningar från konsumenterna. Det handlar om att förändra sig eller dö.

Diskussionerna håller sig på en teoretisk och abstrakt nivå. Utom vid några få tillfällen, som när ledaren för de indiska småbönderna säger att han tycker att det största hotet mot framtidens livsmedelsproduktion är att bönderna håller på att förlora hoppet. De utsätts för så mycket prövningar och får så dåligt betalt att de inte orkar mycket längre.

Även Norah Asiyo Ebuklin, småbonde och kvinnoledare från Uganda, är orolig för böndernas roll i livsmedelskedjan.

– Ni får inte glömma bort oss. Ni måste inkludera bönderna även i diskussionerna om framtiden, vädjar hon.

Läs mer på Eats webbplats.

0 kommentarer

Vi får vänja oss vid skogsbränder

5 juni, 2018
Vi får vänja oss vid att antalet skogsbränder ökar, varnar klimatforskarna.

Det brinner i de västmanländska skogarna igen. Inte långt ifrån där den stora skogsbranden drog fram 2014. Oroliga ortsbor känner brandlukten sticka i näsan igen och ser den hotfulla röken vid horisonten.

Det är inte ens fyra år sedan den största skogsbranden i modern tid härjade i dessa trakter. Nästan 15 000 hektar skog brann ned, cirka 120 skogsägare drabbades, över 1000 personer evakuerades, en man dog och en annan skades svårt, släckningsarbetet pågick i ett halvår. Då var vädret extremt. Torka, tryckande värme och efter några dagar också kraftig vind. Återigen är det snustorrt i markerna. Branden utanför Sala är inte den första i år. Tvärtom har det brunnit längs järnvägar och vid skogsavverkningar ett flertal gånger de senaste veckorna.

Vi får vänja oss vid att skogsbränder, översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer blir allt vanligare med anledning av klimatförändringarna, hävdar meteorologer och klimatforskare. Vi får vänja oss vid ett mer extremt klimat. Och extrema klimatförhållanden drabbar naturligtvis dem som lever nära naturen och av verksamheter som är beroende av vädret hårdast.

Jag har jobbat med efterverkningarna av stormarna Gudrun och Per samt den stora skogsbranden i Västmanland. Gemensamt för dem är att de lämnar efter sig en stor mängd utsatta människor som känner sig hjälplösa och överväldigade. Men som samtidigt sluter sig samman och tillsammans försöker lösa alla de problem som följer i naturkatastrofernas spår.

Efter Gudrun och Per gick lokalbefolkningen ihop och hjälpte varandra. Röjde vägar, delade på reservkraftverk och såg till att gamla och sjuka fick mat och hjälp trots att inte hemtjänsten kunde komma fram.

Både vid den förra skogsbranden i Västmanland och nu fyller traktens bönder sina gödseltunnor med vatten för att bidra i släckningsarbetet, hjälper till att evakuera djur och inhysa dem på nya ställen, ordnar mejlkedjor och Facebook-upprop och ställer upp för sin drabbade grannar och kollegor. Vid en naturkatastrof räcker inte det offentliga samhället till. Stora insatser krävs också av civilsamhället. Och på landsbygden är man van att hjälpas åt.

De specialbyggda vattenbombarplanen hade ingen effekt på släckningsarbetet, men betydde mycket psykologiskt.

Sven-Olov Karlsson, före detta Land Lantbruk-journalist och prisbelönt författare, som också äger en gård utanför Norberg och fick sin skog förstörd 2014, kom förra året ut med reportageboken Brandvakten.

-Vi bemästrade inte branden, vi överlevde den, säger han och får medhåll av Sveriges främste skogsbrandsexpert Anders Granström:

-En så omfattande skogsbrand kan inte människan rå på. Det var väderomslaget som räddade oss 2014. De vattenbombande flygplanen från Italien hade ingen effekt på släckningsarbetet. Men de betydde mycket psykologiskt för folket i trakten.

Nu brinner det igen i samma område. Måtte vi har lärt oss av våra tidigare tillkortakommanden.

0 kommentarer

Vådan av att vara för politiskt korrekt

19 maj, 2018
Kategori:

Inte igen! Det är min första tanke när jag ser instruktionerna från Göteborgsvarvet.

All mat som serveras till löpartävlingens funktionärer är lakto-ovo-vegetarisk av ”hållbarhetsskäl”. Men det är det hotfulla tillägget som får mig att rysa: ”Om du väljer att äta kött, ta av dig din funktionärströja.”

Det borde stå var och en fritt att äta vad man vill – även köttätare. Det är numera självklart att vegetarianer och veganer ska erbjudas mat som passar dem. Köttätare får däremot nästan skämmas för att de äter det de gör.

I våras var det Vasaloppet, som enbart bjöd på vegetariskt. Tidigare har det serverats enbart vegetarisk kost på bland annat Jordbruksverkets djurskyddskonferens. Och för några år sedan förbjöd musikfestivalen Way Out West alla animaliska produkter, till och med mjölk i kaffet.

De som serverar den vegetariska maten brukar gömma sig bakom en hållbarhetspolicy. Kött påstås vara farligt för klimatet, vilket är en ”sanning” med modifikation. Det är nämligen betydligt mer komplicerat än så.

Svenskt naturbeteskött är lika klimatsmart och hållbart som en hel del av den importerade vegetariska maten. De betande djuren är dessutom förutsättningen för öppna svenska landskap och en biologisk mångfald.

Förhoppningsvis fick vinnaren bra mat efter målgång. Foto: falkenbergsbild.se

Synar man arrangörernas skäl är de dessutom inte alltid så hedervärda som de först kan verka. Det är naturligtvis både enklare och billigare att servera samma mat till alla, och numera blir det vegetariskt. I Way Out Wests fall visade det sig också vara ett krav från en av sponsorerna, nämligen Oatly.

Vasaloppets arrangörer tänkte om när de hade fått hela bilden presenterad för sig. Kan man hoppas på något liknande från Göteborgsvarvet?

Eller är det, för att travestera den tidigare näringsministern Björn Rosengren, så att Göteborg är den sista Sovjetstaten.

3 kommentarer

Slaget om landsbygden

19 maj, 2018
Kategori:

Kampen om landsbygdsväljarna är i full gång och i helgen kulminerar den vid Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik. Samtliga partiledare (utom KD-ledaren Ebba Busch-Thor) är här, vilket är ett tecken på att landsbygden är het i årets valrörelse.

Inför helgen har partierna försökt övertrumfa varandra med löften till landsbygden. Centern har bland annat lovat att ta bort strandskyddet och det är väl knappast en slump att regeringen igår presenterade det Nationella skogsprogrammet, som många väntat länge på. Kanske har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med sig fler löften när han öppnar landsbygdsriksdagen idag, lördag.

Kan storstad och landsbygd få samma politiska förutsättningar?

Förmodligen var det inget jubel i regeringskorridorerna i går när Dagens Nyheter och undersökningsföretaget Ipsos presenterade en undersökning som visar att bara en av tre landsbygdsbor ser ljust på framtiden. Bland storstadsborna tror dubbelt så många på framtiden.

Partierna är naturligtvis mycket medvetna om att det är inte bra med för stora klyftor mellan stad och land. Det var en besviken landsbygdsbefolkning som fällde demokraterna i USA och röstade fram Donald Trump till president. Och i Sverige attraherar Sverigedemokraterna en del av landsbygdsbefolkningen, som känner sig bortglömd och missförstådd.

Jag har mina rötter på landsbygden, men efter 30 år i Stockholms innerstad lever jag förstås i en annan verklighet. På ett plan är det inte så stor skillnad på människor i storstan och på landet. Vi tittar på samma TV-serier, åker söderut på semester och via internet kan vi köpa precis samma varor.

På ett annat plan är skillnaderna större. Vi storstadsbor är i många fall normen. Media bevakar vår verklighet, utgår från våra värderingar och trots att vi i många storstadskommuner betalar låg skatt har vi fortfarande en väl utbyggd samhällsservice.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht gör sitt för att utveckla landsbygden. Foto: Jonathan Jacobsson

Det behövs inte särskilt mycket inlevelseförmåga för att förstå varför framtidstron är högre i storstäder än på landsbygden.

Men även om DN/Ipsos visar på låg framtidstro finns det också en sjudande energi och företagsamhet på landsbygden. Framgångsrika företag som måste ges politiska förutsättningar att växa och skapa sysselsättning och framtidstro. Det är inte synd om landsbygden. Många väljer att leva där men de måste de ges möjlighet att tro på en framtid där.

 

0 kommentarer

Tiden inne för svenska vinresor?

4 maj, 2018

Riksdagen har sagt ja till gårdsförsäljning av alkohol, men några vinresor till svenska gårdar blir det inte förrän det finns en regering som säger ja.

Det var allianspartierna som med stöd av Sverigedemokraterna i veckan som gick röstade ja till att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Regeringspartierna stödda av Vänsterpartiet är dock fortfarande emot.

Motståndarna hävdar att gårdsförsäljning i förlängningen leder till ett avskaffande av Systembolaget och en ökad alkoholkonsumtion. Släpper Sverige på alkoholmonopolet kan det inte bara gälla för småskaliga tillverkare av vin och öl, då måste även internationella spritföretag ges tillåtelse att sälja alkohol.

Ett svenskt vin som kanske snart kan köpas direkt från vingården Stora Boråkra. Foto: Ann Lindén

Förespråkarna, ledda av bland andra förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson(c) och centerpolitikern Kristina Yngwe, anser inte att det behöver bli så. Det går att tillämpa den finska modellen där gårdsförsäljning bara är tillåten upp till en viss volymprocent. Sprit och andra starkare alkoholdrycker ska även i fortsättningen bara få säljas av det statliga monopolet.

Det är ingen hemlighet att LRF drivit ett intensivt lobbyarbete för att gå igång gårdsförsäljning av alkohol. I vintras presenterade man en utredning som visar att den svenska dryckesindustrin idag sysselsätter drygt 2500 personer. De lokala bryggerierna har ökat explosionsartat under senare år. Från sju vid sekelskiftet till över 400 småbryggerier förra året. Vid årsskiftet fanns också 76 svenska vingårdar. Kvaliteten på dryckerna har också förbättrats väsentligt de senaste åren och de anses nu av vinkännare vara så bra att de kan serveras på de finaste middagar. När Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin höll högtidssammankomst i vintras talade gourmeten och vinkonnässören Carl-Jan Granqvist sig varm för de svenska dryckerna. Det var för övrigt första gången som det serverades enbart svenska drycker på en middag i Stockholms stadshus.

LRF bjöd nyligen in politiker till ölprovning på Qvänum Mat & Malt för att propagera för gårdsförsäljning. Anders Johannesson från LRF och bryggaren Claes Wernersson testar ett av gårdens öl. Foto: Göran Berglund

Även turistbranschen har förespråkat gårdsförsäljning, då det skulle kunna utveckla landsbygdsturismen och skapa underlag för kulinariska resor på ett helt annat sätt än idag.

Det ofta utskällda Systembolaget har varit till stor nytta för Sverige. Både för att begränsa alkoholkonsumtionen och för att erbjuda svenskarna ett brett sortiment av alkoholhaltiga kvalitetsdrycker. På senare år har också utbudet av svenska drycker ökat väsentligt, men det är inte helt enkelt för en småskalig producent att komma in på butikshyllorna.

Det blir också lite kontraproduktivt om regeringen å ena sidan i livsmedelsstrategin jobbar för att öka den inhemska produktionen av både mat och dryck. Och å andra sidan inte ger dryckestillverkarna alla möjligheter att sälja och marknadsföra sina produkter.

0 kommentarer