Lantbruket kan lösa många framtida problem

12 juli, 2018
Kategori:
Arjan Schermer har inte foder till sina kor av lantrasen Brandrode.

Torkan är det stora samtalsämnet även i Nederländerna. Faktum är att större delen av norra Europa verkar lida av torka. På den världskongress för lantbruksjournalister som jag just nu är på i Wageningen beklagar många det svåra läget för bönderna.

Arjan Schermer på Brandrood Kaasbrodereij utanför Ede i östra delen av Nederländerna producerar ekologisk hårdost av hög kvalitet, som tack vare kilopriset på 25 Euro gör att familjen kan leva på bara 20 kor. I år går dock osttillverkningen dåligt för att korna mjölkar så lite.

– De borde mjölka som allra bäst nu, men eftersom vi inte har något bete får jag betydligt mindre mjölk än vanligt. Vi tar in dem för mjölkning två gånger om dagen, men de senaste veckorna har vi varit tvungna att ge dem hö efter morgonmjölkningen. Betet är slut.

Gården har 20 hektar mark, 10 i närheten som används som bete och tio hektar lite längre bort som används till att odla foder till korna, av den utrotningshotade lantrasen Brandrode.

Arjan oroar sig för hur han ska få fodret att räcka till vintern. Eftersom torkan drabbat hela landet finns det inget överskott av hö och ensilage. Måste man köpa foder är det dyrt och korna, som även normalt bara mjölkar ungefär 4000 liter om året, behöver näringsrikt foder.

Ekstockarna som ska producera shiitakesvamp måste vattnas hela tiden.

Även shiitake-odlingen på granngården Makandra har problem. Ekstockarna som svampen odlas på måste ständigt vattnas för att de inte ska torka ut. Men frågan är hur länge till bevattningen kommer att tillåtas.

I norra Holland är den viktigaste grödan potatis hotad. Den lider också svårt att torkan, och eftersom vattnet kan innehålla potatisnematoder vågar man inte vattna fälten.

Även i grannlandet Tyskland längtar man efter regn. Visserligen föll 30 mm för några dagar sedan, men för de flesta grödor är det försent.  

Professor Louise Fresco, styrelseordförande för lantbruksuniversitetet Wageningen, varnar för att extrema väderförhållanden kan bli ett problem för framtidens lantbruk när en minoritet på landsbygden ska föda en växande majoritet i stora städer. 2030 beräknas världens befolkning vara 10 miljarder. Endast en liten del av dem kommer att bo på landsbygden och producera mat.

Men professor Fresco är optimist. Hon tror att ett hållbart cirkulärt lantbruk, där avfall från livsmedelsproduktionen omvandlas till energi och växtnäring, kommer att kunna producera mer mat, men även en hel del andra nyttigheter.

-Men här är ni en viktig länk, säger hon med direkt adress till alla journalister.

-Skriv inte bara om elände och misslyckanden inom jordbruket. Berätta också om alla lyckade exempel på vad jordbruket kan bidra med. Då först förstår politiker och allmänhet hur komplext lantbruket är och hur många faktorer som måste stämma för att vi ska lyckas. Då förstår de att bönderna är förutsättningen för att vi alla ska ha en framtid.

Vinbären på Makandra är trots torkan väldigt fina i år.
0 kommentarer

Har Stockholm råd att INTE behålla sin mjölkgård?

28 juni, 2018
Malin Östlingsson och Fredrik Segerberg riskerar att få lämna arrendegården Åva när Stockholms stad vill sälja.

Stockholms sista mjölkgård är i fara. Länsstyrelsen har dömt ut ladugården på Åva gård och Stockholms stad tycker det blir för dyrt att rusta.

Åva gård arrenderas av Fredrik Segerberg och Malin Östlingsson som visat upp lantbruket och mjölkproduktionen för skolklasser och andra studiebesök. Enligt stadens beräkningar skulle det kosta 30 miljoner kronor att bygga ny ladugård och rusta upp gårdens boningshus. Därför vill man lösa ut arrendatorerna och sälja gården.

Gården skulle kunna rustas för en betydligt lägre summa. Hushållningssällskapet har beräknat det till 17 miljoner kronor.

För ett par år sedan ställdes Göteborg inför precis samma dilemma. Rusta eller sälja kommunens enda mjölkgård? Miljöpartiets kommunalråd Ulf Kamne drev igenom en upprustning för 17 miljoner kronor och utvecklade samtidigt visningsverksamheten.

Göteborgs kommun valde att rusta sin sista mjölkgård för några år sedan till arrendatorn Ronny Johanssons stora glädje.

Den moderata oppositionen rasade över den rödgrönrosa majoritetens kapitalslöseri. Moderaterna hade hellre velat sälja gården och låta skoleleverna studera kor någon annanstans.

Även i Stockholms styrs staden av en rödgrönrosa majoritet, men det verkar ha mindre betydelse. Vad det politiskt ansvarige borgarrådet, med partibeteckningen S, tycker vet vi inte, eftersom staden skickat fram en pressansvarig att föra talan. Hennes enda kommentar är att 30 miljoner är alldeles för mycket pengar. Varför staden skjutit på underhållet tills ladugården blev utdömd får vi inget svar på. Man anar dock mellan raderna att den inte vill äga någon bondgård och nu ser chansen att bli av med den.

Resonemanget känns kortsiktigt. Stockholmsbarnen borde ha minst lika stort behov av att lära sig var maten kommer ifrån som göteborgarna? Intresset för mat ökar bland både barn och vuxna. Så även kunskapen om hur den produceras. Förutom att sprida kunskap om lantbruket och livsmedelsproduktionen gör dessutom mjölkkorna nytta som landskapsvårdare i det populära strövområdet runt Åva. Om staden säljer gården finns ju inga garantier för att betesdjuren blir kvar.

Storstadsbarn är nyfikna på kor och behöver lära sig var maten kommer ifrån. Här besöker elever Björksätra gård i Haninge.

Än är dock inte hoppet helt ute för Åva gård. Politikerna har fortfarande möjlighet att ändra sig och i dessa valtider spelar folkopinionen stor roll. Därför kan du själv bidra genom att skriva under den namninsamling som startats för att rädda gården.

Skriv under namninsamlingen.

För även om kommentarer i sociala medier tyder på att vissa stockholmare inte förstår värdet av stadens sista mjölkgård, så finns det många andra som vill ha kvar korna i Åva.

0 kommentarer