Ingen skålar i mjölk på Grammisgalan

25 januari, 2019
Det är väl inte i första hand mjölken som brukar flöda på galor.

Än en gång gör sig någon billiga poäng med hänvisning till klimatet. Årets Grammisgala basunerar ut att den är ”mjölk- och mejerifri”.

Grammisgalans arrangör Ifpi Sverige ska byta ut alla mejeriprodukter till växtbaserade alternativ. På så sätt vill man visa att det kan vara ”ganska enkelt att göra skillnad för miljön”.

Men nu är det väl inte främst mjölken som brukar flöda på Grammisgalan. Så uppoffringen och klimateffekten torde vara tämligen minimal.

Arrangörerna hänvisar till Världsnaturfondens (WWF) beräkningar av hur många koldioxidekvivalenter en genomsnittlig middag får ligga på för att nå Parisavtalets mål om att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Sedan har man låtit havredryckstillverkaren Oatly räkna ut vad en festmåltid utan mjölk- och mejeriprodukter ligger på. Snacka om att göra bocken till trädgårdsmästare!

Den helt och hållet växtbaserade galamiddagen landar enligt Oatlys beräkningar på 0,66 kilo koldioxidekvivalenter (kg CO2e) per person. (En idealisk måltid ska enligt WWFs beräkningar ligga på 0,5 kg CO2e.) Det går att välja till kött som huvudrätt, men då blir klimatpåverkan 1,6 kg CO2e. Om den som ändå vågar beställa kött bordsplaceras i en särskild skamvrå framgår inte av pressmeddelandet.

Nä Ifpi, det här är inte i första hand en klimatinsats utan inget annat än en PR-kupp. Ingenstans i beräkningarna nämns klimatavtrycket från de importerade drycker, som säkert kommer att konsumeras flitigt under kvällen. Inte heller övrig energiåtgång för galan eller klimatpåverkan från alla dem som kommer resande dit.

Jag känner bara en sån otrolig trötthet inför alla dessa dubbelmoralister som försöker köpa sig gott samvete genom att sila mygg och svälja kameler i klimatdebatten. Det började med Vasaloppet och Göteborgsvarvet. Och långt dessförinnan musikfestivalen Way Out West, där Oatly gick in som sponsor och därmed förbjöd all mjölkkonsumtion på festivalområdet. Frågan är väl om inte Oatly ställt liknande krav även på Grammisgalan.

Jag är ingen klimatförnekare och inser allvaret i de utmaningar vi har framför oss. Men jag tror inte att de går att lösa med en eller annan reklamkupp.

Grammisgalan sänds i TV4 den 7 februari, men jag avstår gärna från att titta på den. Inte bara för att den är ”mjölkfri”, utan även för att en avstängd TV också är en insats för klimatet.

När Oatly gick in och sponsrade musikfestivalen Way Out West förbjuds all mjölk från festivalområdet. Foto: Gunilla Ander

 

1 kommentarer

Djurbönderna måste få skydd

22 januari, 2019
Minkföretagarna i Hjo tappade tålamodet och gick till angrepp mot djurrättsaktivisterna. Foto: Polisen

En rättsstat kan aldrig acceptera att medborgarna tar lagen i egna händer. Därför fällde tingsrätten strax före jul två minkföretagare som slagit sönder vindrutan på aktivisternas bil.

Men en rättsstat borde inte heller kunna acceptera att företagare, som sköter sina jobb helt lagenligt och efter alla konstens regler, oupphörligt trakasseras. Det är lätt att förstå att den som år efter år förföljs av maskerade aktivister, får yxor och bensinbomber inkastade genom fönstren, hittar uppgrävda gravstenar i trädgården och får anonyma dödshot per post och telefon, till slut blir så arg, skrämd och uppgiven att den känner sig tvingad att ta saken i egna händer.

Vittnesmålen om hot mot djurägare är många. Land Lantbruk har i åratal berättat om de drabbade djurbönderna. I dag återger Göteborgs-Posten djurböndernas berättelser om hot och hat från aktivisterna. De är som tagna ur en skräckfilm. En 8-årig flicka kommer till skolgården som fyllts med ballonger och plakat där hennes pappa, som är djurägare, utpekas som mördare. En mjölkbonde får höra att hennes barn ska skickas till slakt. En fårbonde vaknar av att någon tänt på hans stall.
Se böndernas vittnesmål från Göteborgs-Posten:

GP granskar: Terrorn mot bönderna

”Vi kommer att locka ut dig på din tomt och där kommer vi att avrätta dig.” Nedbrända gårdar. Yxor, brandbomber och hot. Attentaten mot lantbrukare och deras barn blir fler och grövre.I GP:s granskning om terrorn mot bönderna läser några av dem upp hot de utsatts för från delar av veganrörelsen.Läs mer på GP.se: www.gp.se/1.12536727

Posted by Göteborgs-Posten on Sunday, January 20, 2019

En rättsstat måste kunna skydda sina medborgare. Det är ytterst ett hot mot vår demokrati om det med lagliga medel inte går att stoppa så kallade aktivister från att, under täckmantel av civil olydnad, göra livet till ett rent helvete för dem som bland annat ska förse oss andra med mat.

I en enkät, som nyligen gjordes av SLU, svarade 4 av 10 djurägare att de utsattes för hot förra året, men mörkertalet är stort. Bara hälften av djurägarna uppger i undersökningen att de polisanmält hoten. De övriga anser inte att det är någon idé eftersom polisen ändå inte gör något. Dessutom finns risken för att hoten och hatet blir värre efter en anmälan. Så sent som för några veckor sedan blev en svensk djurägare så allvarligt hotad att familjen nu tvingats flytta till skyddat boende.

Även om både polis och övriga rättsväsendet försäkrar att de tar dessa brott på allvar, finns en valhänthet. Och aktivisterna tycks känna till och ta alla chanser till att utnyttja lagstiftningens kryphål.

Det är glädjande att staten nu avsatt tre miljoner för att SLU, KTH och LRF tvärvetenskapligt ska kunna undersöka problemen och komma fram till förslag på motåtgärder. Kanske måste lagstiftningen ändras. Ett rimligt första krav är  att det borde vara förbjudet att ordna demonstrationer och manifestationer på någon annans gårdsplan. Eller att stå maskerad utanför domstolen och hota vittnen.

Djurrättsaktivister demonstrerar utanför en minkfarm i Falkenberg. Foto: Lotta Bäckberg
9 kommentarer

Håll tummarna för lantbruksåret 2019

7 januari, 2019
Sommarens skogsbränder satte sina spår både i skogen och hos skogsägarna.

Lantbruksåret 2018 har lagts till handlingarna med blandade känslor. Många skulle nog kalla det ett riktigt skitår, men det fanns trots allt ljusglimtar.

Spannmålsskörden blev i genomsnitt den sämsta på nästan 60 år och sommarens skogsbränder lämnade omfattande skador, både på skogen och hos en hel del människor. Foderbristen ledde till att vissa tvingades slakta djur i förtid.

Men för den som hade turen, för det var mest tur den här sommaren, att få bra skördar av till exempel maltkorn och grynhavre blev det riktigt bra betalt. Och mitt i allt elände fick sommarvärmen och torkan upp allmänhetens ögon för jordbrukets och livsmedelsproduktionens villkor och hur sårbara vi kan vara även i dagens samhälle.

Det måste i alla fall ha känts stärkande för alla kämpande bönder och djurägare att se den massiva uppbackning de fick av såväl konsumenter som handel och krögare. Förhoppningsvis finns sympatierna kvar även när priserna på svenska livsmedel kommer att höjas framöver.

Även om svenskarnas köttkonsumtion minskar ökar andelen svenskt kött.

Positivt är också allmänhetens starka förtroende för svenska bönder. Även om köttkonsumtionen sjunker har andelen svenskt kött, enligt Jordbruksverkets statistik, stadigt ökat sedan 2014. Det är väl ett erkännande så gott som något i den massiva klimatdebatt och antiköttpropaganda som pågår nu?

I en undersökning som gjordes av Landshypotek strax före jul sa också 9 av 10 svenskar att de är beredda att betala mer för svensk mat. 4 av 10 hade ändrat inställning på grund av förra sommarens torka. Liknande resultat visade flera andra undersökningar förra året. Svenskarna värderar ”sina” bönder högt.

2019, vad händer i år då? Ja, förhoppningsvis får vi snart en regering, utan ett kostsamt nyval. Får jag fortsätta att önska skulle jag däremot vilja ha val i Storbritannien, en ny folkomröstning om Brexit. Ingen kan riktigt överskåda den fulla effekten av Brexit, och det börjar alltfler britter också  att inse.

Jag önskar även att det blir en konstruktiv och saklig debatt inför valet till Europaparlamentet, att vi får ett parlament där demokratiska och humanistiska principer får styra och en kommissionär som har kraft att driva igenom en framåtsyftande jordbrukspolitik i CAP2020.

På svenska åkrar ser det just nu bra ut. Höstsådden har varit rekordstor och vädret hittills gynnsamt. Vad som skulle hända om det blir ytterligare en rekordvarm och torr sommar vill vi helst inte tänka på. Förhoppningsvis är myndigheter, politiker och lantbrukare bättre förberedda än förra sommaren. Få svenska lantbruk har dock den långsiktiga lönsamhet att de klarar ännu ett förlustår.

Så låt oss hålla tummarna för att det snart kommer ett skyddande snötäcke över grödorna, ordentligt med nederbörd som kan fylla på grundvattennivåerna under våren och en lagom varm sommar.

Vi håller tummarna för att nederbörden under våren fyller på grundvattennivåerna till sommaren.
0 kommentarer