Alla vill krama en bonde

4 oktober, 2018
Affischer på Ica-affärens vägg.

Det är skördetid för Sveriges bönder. Inte bara bokstavligen, utan även bildligen. Häromdagen när jag skulle handla i den lokala Ica-butiken möttes jag av affischer med betande kor och jordbrukslandskap. ”I vått och torrt för Sveriges bönder” och ”Visa ditt stöd för bönderna. Välj svensk mat.” stod det på dem.

Sånt stöd kunde de svenska bönderna bara drömma om för några år sedan. Jag har själv sett liknande kampanjer i både Danmark och England för drygt tio år sedan, men i Sverige gjorde handlarna på den tiden hellre reklam för importerade delikatesser. Det talas ibland om ”matnationalism” och ”matrasism” när någon förordar svensk mat. Men frågan är om inte den omvända ”rasismen” tidigare varit betydligt vanligare i svenska matbutiker. Där jag ibland handlar i Stockholm är alla importerade ostar placerade bredvid den manuella delikatessdisken, medan alla svenska ostar får trängas i mejerikylen en bit bort.

Kunderna ville plötsligt veta att varorna var svenska. Foto: Urban Brådhe

För några år sedan hände dock något som fick handlarna att tänka om. Närproducerat och lokalt blev plötsligen trendigt och kunderna började i allt högre utsträckning fråga efter svensk mat. Trenden kom som vanligt till Sverige från England och USA och var delvis en följd av matskandaler som hästköttlasagnen och sjukdomar som galna kosjukan. Nu ville kunderna veta var maten kom ifrån och helst kunna se bonden själv i ögonen.

De svenska bönderna har länge haft ett mycket högt förtroende hos konsumenterna, men det har inte alltid omsatts i en vilja att betala mer för svensk mat. Väl i butiken valde många kunder trots allt den billigaste maten, till exempel dansk fläskfilé istället för den betydligt dyrare svenska.

Det verkar dock som om sommarens torka och värme gjort sambandet tydligare för många konsumenter. De har fått upp ögonen för att det bakom varje mjölkpaket finns inte bara en ko, utan också en bonde.

Även om vissa fnyste idignerat över att de inte fick grilla hemma i villaträdgården, uttryckte också många kunder sin medkänsla för svenska bönders situation. Och stödet kom från fler håll. Stjärnkockarna lovade i ett upprop att servera svensk mat till sina gäster och Ica-Stig sjöng böndernas lov i en reklamfilm.

Se Ica-Stigs reklamfilm.

Land Lantbruk lät göra en Sifoundersökning bland drygt 1000 svenskar i slutet av augusti. Den visade att sommarens extremvärme och torka gjort att nästan var tredje svensk blivit mer positiv till svenska bönder. Och bland Coops medlemmar säger 7 av 10 att de är beredda att betala mer för svenskt kött, mejeri- och spannmålsprodukter om pengarna går till bönderna.

Inte heller bonden kan leva av kärlek allena, men kan vi hoppas på att Medelsvensson nu också är beredd att betala lite mer för svensk mat?

0 kommentarer

Hur klarar vi oss om kriget kommer?

28 maj, 2018

Det är Krisberedskapsvecka och när som helst får du broschyren ”Om  krisen eller kriget kommer” i postlådan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag att förbereda svenska folket inför en kris.

I broschyren tas bland annat matbrist upp som en av riskerna. Det är inte något som oroat politiker och andra ansvariga nämnvärt tidigare, men den senaste tidens säkerhetspolitiska läge verkar ha fått fler och fler att tänka om.

Även välfyllda hyllor i matbutiken töms snabbt vid en avspärrning. Foto: Klas Andersson

Jag deltog i övningen SAMÖ Fokus för fyra år sedan. Alla tänkbara myndigheter och organisationer var med – polisen, livsmedelsverket, lokalradion, kommuner och landsting. Men MSB hade glömt bort jordbruket. LRF fick till slut vara med, men tvingades tjata sig in i övningen.

Lantbrukets stora betydelse visade sig dock med all önskvärd tydlighet under övningen. Scenariot var en kärnkraftsolycka i Oskarshamn och det dröjde inte lång tid innan bönderna var tvungna att hälla ut mjölken, fodret till kor och grisar tog slut och livsmedelsbutikernas hyllor gapade tomma.

När övningen var avslutad gjordes en uppsummerande tidning. Den pryddes av en ko på omslaget.

Nu är medvetenheten om jordbrukets roll i ett krisläge betydligt större. När försvarsminister Peter Hultqvist talade vid utdelningen av mejerimedaljer tidigare i våras lyfte han jordbrukets stora betydelse för Sveriges beredskap. Inte bara för livsmedelsförsörjningen, utan även för mobiliseringen.

Morötter är gott, men kan bli lite enahanda om det är det enda som bjuds.

Sverige har för tillfället full självförsörjning enbart på morötter, spannmål och socker. Något som LRF gjorde en grej av när man nyligen bjöd riksdagsledamöterna på fika med morotskaka. Lite torr blev den dock, utan varken ägg eller matfett.

– Om främmande makt bestämmer sig för att inta oss, gör den bäst i att ta med matsäck, sa LRFs ordförande Palle Borgström skämtsamt när han presenterade LRFs ”regeringsförklaring” i våras.

0 kommentarer

Tiden inne för svenska vinresor?

4 maj, 2018

Riksdagen har sagt ja till gårdsförsäljning av alkohol, men några vinresor till svenska gårdar blir det inte förrän det finns en regering som säger ja.

Det var allianspartierna som med stöd av Sverigedemokraterna i veckan som gick röstade ja till att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Regeringspartierna stödda av Vänsterpartiet är dock fortfarande emot.

Motståndarna hävdar att gårdsförsäljning i förlängningen leder till ett avskaffande av Systembolaget och en ökad alkoholkonsumtion. Släpper Sverige på alkoholmonopolet kan det inte bara gälla för småskaliga tillverkare av vin och öl, då måste även internationella spritföretag ges tillåtelse att sälja alkohol.

Ett svenskt vin som kanske snart kan köpas direkt från vingården Stora Boråkra. Foto: Ann Lindén

Förespråkarna, ledda av bland andra förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson(c) och centerpolitikern Kristina Yngwe, anser inte att det behöver bli så. Det går att tillämpa den finska modellen där gårdsförsäljning bara är tillåten upp till en viss volymprocent. Sprit och andra starkare alkoholdrycker ska även i fortsättningen bara få säljas av det statliga monopolet.

Det är ingen hemlighet att LRF drivit ett intensivt lobbyarbete för att gå igång gårdsförsäljning av alkohol. I vintras presenterade man en utredning som visar att den svenska dryckesindustrin idag sysselsätter drygt 2500 personer. De lokala bryggerierna har ökat explosionsartat under senare år. Från sju vid sekelskiftet till över 400 småbryggerier förra året. Vid årsskiftet fanns också 76 svenska vingårdar. Kvaliteten på dryckerna har också förbättrats väsentligt de senaste åren och de anses nu av vinkännare vara så bra att de kan serveras på de finaste middagar. När Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin höll högtidssammankomst i vintras talade gourmeten och vinkonnässören Carl-Jan Granqvist sig varm för de svenska dryckerna. Det var för övrigt första gången som det serverades enbart svenska drycker på en middag i Stockholms stadshus.

LRF bjöd nyligen in politiker till ölprovning på Qvänum Mat & Malt för att propagera för gårdsförsäljning. Anders Johannesson från LRF och bryggaren Claes Wernersson testar ett av gårdens öl. Foto: Göran Berglund

Även turistbranschen har förespråkat gårdsförsäljning, då det skulle kunna utveckla landsbygdsturismen och skapa underlag för kulinariska resor på ett helt annat sätt än idag.

Det ofta utskällda Systembolaget har varit till stor nytta för Sverige. Både för att begränsa alkoholkonsumtionen och för att erbjuda svenskarna ett brett sortiment av alkoholhaltiga kvalitetsdrycker. På senare år har också utbudet av svenska drycker ökat väsentligt, men det är inte helt enkelt för en småskalig producent att komma in på butikshyllorna.

Det blir också lite kontraproduktivt om regeringen å ena sidan i livsmedelsstrategin jobbar för att öka den inhemska produktionen av både mat och dryck. Och å andra sidan inte ger dryckestillverkarna alla möjligheter att sälja och marknadsföra sina produkter.

0 kommentarer