Har Stockholm råd att INTE behålla sin mjölkgård?

28 juni, 2018
Kategori:
Malin Östlingsson och Fredrik Segerberg riskerar att få lämna arrendegården Åva när Stockholms stad vill sälja.

Stockholms sista mjölkgård är i fara. Länsstyrelsen har dömt ut ladugården på Åva gård och Stockholms stad tycker det blir för dyrt att rusta.

Åva gård arrenderas av Fredrik Segerberg och Malin Östlingsson som visat upp lantbruket och mjölkproduktionen för skolklasser och andra studiebesök. Enligt stadens beräkningar skulle det kosta 30 miljoner kronor att bygga ny ladugård och rusta upp gårdens boningshus. Därför vill man lösa ut arrendatorerna och sälja gården.

Gården skulle kunna rustas för en betydligt lägre summa. Hushållningssällskapet har beräknat det till 17 miljoner kronor.

För ett par år sedan ställdes Göteborg inför precis samma dilemma. Rusta eller sälja kommunens enda mjölkgård? Miljöpartiets kommunalråd Ulf Kamne drev igenom en upprustning för 17 miljoner kronor och utvecklade samtidigt visningsverksamheten.

Göteborgs kommun valde att rusta sin sista mjölkgård för några år sedan till arrendatorn Ronny Johanssons stora glädje.

Den moderata oppositionen rasade över den rödgrönrosa majoritetens kapitalslöseri. Moderaterna hade hellre velat sälja gården och låta skoleleverna studera kor någon annanstans.

Även i Stockholms styrs staden av en rödgrönrosa majoritet, men det verkar ha mindre betydelse. Vad det politiskt ansvarige borgarrådet, med partibeteckningen S, tycker vet vi inte, eftersom staden skickat fram en pressansvarig att föra talan. Hennes enda kommentar är att 30 miljoner är alldeles för mycket pengar. Varför staden skjutit på underhållet tills ladugården blev utdömd får vi inget svar på. Man anar dock mellan raderna att den inte vill äga någon bondgård och nu ser chansen att bli av med den.

Resonemanget känns kortsiktigt. Stockholmsbarnen borde ha minst lika stort behov av att lära sig var maten kommer ifrån som göteborgarna? Intresset för mat ökar bland både barn och vuxna. Så även kunskapen om hur den produceras. Förutom att sprida kunskap om lantbruket och livsmedelsproduktionen gör dessutom mjölkkorna nytta som landskapsvårdare i det populära strövområdet runt Åva. Om staden säljer gården finns ju inga garantier för att betesdjuren blir kvar.

Storstadsbarn är nyfikna på kor och behöver lära sig var maten kommer ifrån. Här besöker elever Björksätra gård i Haninge.

Än är dock inte hoppet helt ute för Åva gård. Politikerna har fortfarande möjlighet att ändra sig och i dessa valtider spelar folkopinionen stor roll. Därför kan du själv bidra genom att skriva under den namninsamling som startats för att rädda gården.

Skriv under namninsamlingen.

För även om kommentarer i sociala medier tyder på att vissa stockholmare inte förstår värdet av stadens sista mjölkgård, så finns det många andra som vill ha kvar korna i Åva.

Etiketter: , ,
0 kommentarer

Stöd till bönder eller konsumenter?

20 juni, 2018
Kategori:
EUs jordbruksstöd kan reta upp både bönder och politiker.

Är EUs jordbruksstöd till för att hålla bönderna under armarna eller för att garantera konsumenterna bra mat till rimliga priser? Där går en skiljelinje i debatten om EUs jordbrukspolitik, Cap.

Den svenska regeringen, liksom kollegorna i alla andra partier, är eniga om att EUs jordbruksstöd bör sänkas. EU-minister Ann Linde lyckades reta upp de svenska bönderna ordentligt när hon i SVTs Aktuellt häromkvällen sa att vi inte kan använda nästan 40 procent av EUs budget för att hålla ett omodernt jordbruk under armarna.

Och inte blev det bättre av fortsättningen:

– Vi vill satsa på moderna saker som forskning och utveckling och invandring och sånt.

EU-minister Ann Linde vill satsa på något modernare än jordbruk.

Menar hon att jordbruk är omodernt? Hur tror Ann Linde att hon ska få mat i framtiden? Fler än jag tar sig för pannan. Jag förstår att det blir problem när Storbritannien lämnar EU och en stor del av budgeten försvinner. Jag förstår att det kan låta svindlande att 38 procent av EUs budget går till jordbruksstöd och jag förstår att det kan tyckas märkligt för Medelsvensson att så mycket pengar påstås gå till bönderna i ett land där bara några få procent av befolkningen är lantbrukare. Men jag vet också att det här bara är ena sidan av myntet.

Den andra sidan är att EUs jordbruksstöd är ett sätt att hålla nere matpriserna, som faktiskt minskat till hälften sedan EUs jordbrukssubventioner infördes. Stöd till svenskt jordbruk garanterar också att konsumenterna får hälsosam svensk mat producerat av ett hållbart jordbruk, att landskapet kan hållas öppet och landsbygden levande även i delar av landet som inte har de bästa förutsättningar för lantbruk.

Går EUs jordbruksstöd till rika adelsfamiljer i stora gods?

Jag är så innerligt trött på snacket om att stöden går till prins Charles och ett fåtal rika adelsfamiljer. Historiskt har systemet varit utformat så, men är det ett skäl att strypa stöden till dem som håller landskapet öppet i delar av landet som helt saknar adel? Prins Charles går inte i konkurs utan direktstöd. Det är helt andra bönder som tvingas till det.

Och påstå inte att svenskt jordbruk är omodernt. Tvärtom understryker auktoritet efter auktoritet att det är ett av världens mest framstående jordbruk. För några veckor sedan var det klimatexperten Johan Rockström, nu senast den europeiska bondeorganisationen Copas-Cogecas generalsekreterare  Pekka Pesonen som vädjade till den svenska regeringen:

– De svenska bönderna ligger i framkant när det gäller miljö och hållbarhet. De behöver sina direktstöd.

0 kommentarer

Världen blir vad du äter

15 juni, 2018
Kategori:
Sveriges miljöminister Isabella Lövin, läkaren Sania Nishtar, klimatexperten Christiana Figueres och Gunhild Stordalen höll presskonferens efter invigningen av Eat Forum.

Kan man förändra världen bara genom att vara kräsen med vad man lägger på tallriken? Ja, hävdar många och för deltagarna på Eat Forum är det en självklarhet.

Eat är en global, icke vinstdrivande organisation som arbetar för en mer hållbar livsmedelskedja. Den grundades 2014 av Gunhild Stordalen, läkare, filantrop och gift med den norska hotellmagnaten Petter Stordalen. I början av veckan hölls det femte Eat Forum med cirka 600 deltagare från ett 60-tal olika länder i Globen i Stockholm.

Det är en imponerande mängd höjdare som Eat hade lyckats locka till Sverige. Världsbankens VD, norska och svenska kungahuset, norska och svenska ministrar, gräddan från FN och WHO, företagsledare, världsberömda journalister och TV-programledare, men också all världens kockar och småbönder från Afrika och Indien.

Årets forum handlade mycket om matsvinn. Visste ni att en tredjedel av all mat som produceras på jorden under ett år antingen förstörs eller kastas bort? Om all mat kunde tas tillvara skulle den räcka till alla. I teorin skulle alla kunna äta sig mätta, men så enkelt vet vi ju alla att det inte är. Det är ju något som är skevt när 800 miljoner människor på jorden går och lägger sig hungriga varje kväll, samtidigt som två miljarder barn och vuxna lider av övervikt eller fetma.

Talarna på Eat Forum radar upp lösningar på matsvinnet. Ge de ”fula” grönsakerna upprättelse, återanvänd utgången mat som djurfoder, laga nya rätter på rester och lägg skatt på matsvinnet…

Ingen mjölk serveras till kaffet, utan vi får hålla tillgodo med havredryck.

Många av inläggen från scenen handlar om köttfri kost, om hur djurproduktionen påverkar klimatet och vad en omläggning till vegetarisk kost skulle betyda för jordklotet. Under de två dagarna serveras enbart vegetarisk mat och till kaffet endast havredryck. Men talarna är inte rabiata. Flera talar också om att kött är ett bra protein, att det är dyrt att framställa det utanför kon och att om priset inte går ner är det ett alternativ enbart för välbeställda.

Gunhild Stordalen hävdar att livsmedelsindustrin är den industri som genomgått de största förändringarna på senare tid och att den gjort det efter påtryckningar från konsumenterna. Det handlar om att förändra sig eller dö.

Diskussionerna håller sig på en teoretisk och abstrakt nivå. Utom vid några få tillfällen, som när ledaren för de indiska småbönderna säger att han tycker att det största hotet mot framtidens livsmedelsproduktion är att bönderna håller på att förlora hoppet. De utsätts för så mycket prövningar och får så dåligt betalt att de inte orkar mycket längre.

Även Norah Asiyo Ebuklin, småbonde och kvinnoledare från Uganda, är orolig för böndernas roll i livsmedelskedjan.

– Ni får inte glömma bort oss. Ni måste inkludera bönderna även i diskussionerna om framtiden, vädjar hon.

Läs mer på Eats webbplats.

Etiketter: , , , ,
0 kommentarer

Svenska råvarors klassresa

8 juni, 2018
Kategori:
Nu finns svenska tomater i alla färger och former.

Den svenska tomaten har gjort en klassresa, säger Sydgrönts VD Sara Bergner. Undrar om den inte fått sällskap på resan av flera andra svenska råvaror.

När Svenskmärkning AB nyligen bjöd in till tomatlansering hade mängder av olika sorter dukats upp – gröna, gula, svarta, röda, strimmiga, släta eller veckade – i alla storlekar och med eller utan kvist. Alla var naturligtvis svenska.

Konsumenterna nöjer sig inte längre med en typ av tomat, utan frågar efter olika sorter till olika rätter. Liknande krav ställs på till exempel svensk potatis och äpplen.

När jag första gången besökte butiken Whole Foods i London fylldes jag av glädje. Det var så imponerande att se deras grönsaksdisk och det utbud som fanns där. Det inspirerade och väckte lust. Där fanns också ägg, tomater, äpplen och potatis i olika storlekar, former och färger. Och alla hade en liten skylt om just den sortens egenskaper.

I Sverige fanns då fortfarande bara två potatisval – fast eller mjölig. Tittade man nog på påsen kunde man i bästa fall urskilja en sort, men vad som utmärkte just den, förutom om den var fast eller mjölig, gick inte att utläsa.

Idag finns många sorters potatis och tomater att välja på, även i en svensk mataffär. I bästa fall finns också information om vad som särskiljer den ena sorten från den andra.

 

Tomatodlaren Caroline Andersson odlar numera ett omfattande specialsortiment.

Kundernas ökade intresse för svenska råvaror är jätteroligt och verkligen viktigt att uppmuntra. Det borde ju också vara roligare att producera mat till kunder som ställer krav.

Och i och med märkningen Från Sverige har det också blivit lättare att hitta de svenska råvarorna. Över 8000 produkter som är märkta med Från Sverige finns nu på butikshyllorna. Allt från kött till blommor. För att få märkas krävs att uppfödning, odling, förädling och packning har skett i Sverige.

Idag är bara 15 procent av de tomater svenskarna äter odlade i landet, trots att svenska tomater är både klimatsmartare och mer smakrika än de importerade. Men fler och fler föredrar svenskt, inte bara när det gäller tomater.

Etiketter: , , ,
0 kommentarer

Vi får vänja oss vid skogsbränder

5 juni, 2018
Kategori:
Vi får vänja oss vid att antalet skogsbränder ökar, varnar klimatforskarna.

Det brinner i de västmanländska skogarna igen. Inte långt ifrån där den stora skogsbranden drog fram 2014. Oroliga ortsbor känner brandlukten sticka i näsan igen och ser den hotfulla röken vid horisonten.

Det är inte ens fyra år sedan den största skogsbranden i modern tid härjade i dessa trakter. Nästan 15 000 hektar skog brann ned, cirka 120 skogsägare drabbades, över 1000 personer evakuerades, en man dog och en annan skades svårt, släckningsarbetet pågick i ett halvår. Då var vädret extremt. Torka, tryckande värme och efter några dagar också kraftig vind. Återigen är det snustorrt i markerna. Branden utanför Sala är inte den första i år. Tvärtom har det brunnit längs järnvägar och vid skogsavverkningar ett flertal gånger de senaste veckorna.

Vi får vänja oss vid att skogsbränder, översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer blir allt vanligare med anledning av klimatförändringarna, hävdar meteorologer och klimatforskare. Vi får vänja oss vid ett mer extremt klimat. Och extrema klimatförhållanden drabbar naturligtvis dem som lever nära naturen och av verksamheter som är beroende av vädret hårdast.

Jag har jobbat med efterverkningarna av stormarna Gudrun och Per samt den stora skogsbranden i Västmanland. Gemensamt för dem är att de lämnar efter sig en stor mängd utsatta människor som känner sig hjälplösa och överväldigade. Men som samtidigt sluter sig samman och tillsammans försöker lösa alla de problem som följer i naturkatastrofernas spår.

Efter Gudrun och Per gick lokalbefolkningen ihop och hjälpte varandra. Röjde vägar, delade på reservkraftverk och såg till att gamla och sjuka fick mat och hjälp trots att inte hemtjänsten kunde komma fram.

Både vid den förra skogsbranden i Västmanland och nu fyller traktens bönder sina gödseltunnor med vatten för att bidra i släckningsarbetet, hjälper till att evakuera djur och inhysa dem på nya ställen, ordnar mejlkedjor och Facebook-upprop och ställer upp för sin drabbade grannar och kollegor. Vid en naturkatastrof räcker inte det offentliga samhället till. Stora insatser krävs också av civilsamhället. Och på landsbygden är man van att hjälpas åt.

De specialbyggda vattenbombarplanen hade ingen effekt på släckningsarbetet, men betydde mycket psykologiskt.

Sven-Olov Karlsson, före detta Land Lantbruk-journalist och prisbelönt författare, som också äger en gård utanför Norberg och fick sin skog förstörd 2014, kom förra året ut med reportageboken Brandvakten.

-Vi bemästrade inte branden, vi överlevde den, säger han och får medhåll av Sveriges främste skogsbrandsexpert Anders Granström:

-En så omfattande skogsbrand kan inte människan rå på. Det var väderomslaget som räddade oss 2014. De vattenbombande flygplanen från Italien hade ingen effekt på släckningsarbetet. Men de betydde mycket psykologiskt för folket i trakten.

Nu brinner det igen i samma område. Måtte vi har lärt oss av våra tidigare tillkortakommanden.

Etiketter: , , , , , , , ,
0 kommentarer