Ta hänsyn till både djur och människor

7 februari, 2020
Svenska mjölkkor har det bra och ingen skaffar kor för att missköta dem. Men om det ändå sker måste både människor och djur få hjälp.

Känslorna har svallat efter Uppdrag gransknings reportage om Arlagården. Det är sunt och mänskligt att bli upprörd när djur far illa.

Det jag däremot har svårare att förstå är den folkmobb som utan att ha hela bilden klar för sig, genast ropar på hämnd. Alltifrån politiker och opinionsbildare till djurvänner och djurrättsaktivister.

Övertygelsen och motviljan är så stark att den som försöker föra in fler nyanser i debatten verkligen får känna på motvinden. Jag försökte mana till besinning i min ledare i Land Lantbruk nyligen (nr 7/2020), vilket lett till både applåder och kritik. Men många har tolkat det som att jag försvarar vanvård och är emot fri journalistik. Inget kunde vara mer felaktigt.

Jag känner naturligtvis samma avsky för vanvård av djur som alla andra och efter 40 år som journalist är jag både förespråkare för och försvarare av den undersökande journalistiken. Men jag tycker också att principen att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats måste vara överordnad. Även den som vid första anblicken helt uppenbart kan tyckas skyldig har rätt till en rättslig prövning. Det är domstolen och inte media eller allmänheten som dömer. Var slutar det annars? Ska sociala medier bli vår tids svar på medeltidens stupstock?

Svallvågorna efter till exempel #metoo-kampanjen och den så kallade griskrisen 2009, har visat att verkligheten har fler nyanser än bara svart och vitt. I många fall har domstolarna senare gett de utpekade upprättelse. Har vi inte lärt oss något av det?

Och även om man kanske kunde få den uppfattningen av Uppdrags gransknings reportage, har inte myndigheter och andra stått med armarna i kors till dess att TV-teamet rullade in på gårdsplanen i Hälsingland. LRFs omsorgsgrupp, länsstyrelsen, veterinär, Arla, polisen och en advokat har jobbat med problemen på gården hela hösten.

Naturligtvis ska även lantbruket och bönder kunna granskas, men en privatperson och hans anhöriga ska inte behöva löpa gatlopp i media. Vill vi stoppa vanvård finns det bättre sätt. Sätt som tar hänsyn till både djuren och människorna.

0 kommentarer

Britterna litar på sina bönder

20 november, 2018

Brittiska bönder är tveksamma till Brexit. I den engelska lantbrukstidningen Farmer’s Weeklys undersökning är en majoritet övertygad om att Brexitavtalet kommer att vara dåligt för deras företag.

Efter två års förhandlingar mellan Storbritannien och EU presenterades förra veckan ett drygt 500 sidor tjockt dokument om hur skilsmässan ska genomföras. Avtalsförslaget kommer troligen att godkännas av övriga 27 medlemsländer vid ett toppmöte den kommande helgen. Därefter hoppas premiärminister Theresa May att det ska röstas igenom i det brittiska parlamentet i december. 29 mars nästa år ska utträdet vara definitivt.

Omröstningen om Brexit pågår just nu på Farmer’s Weeklys webbsida och i skrivande stund var 62 procent emot Brexit och 38 procent för. (Följ omröstningen här.) Detta trots att mycket få detaljer om lantbrukets situation efter Brexit blivit kända ännu. Förra veckan genomfördes en liknande undersökning om en andra folkomröstning. Då var drygt 60 procent för en ny Brexitomröstning. (Se resultatet av den omröstningen här.)

Även om mycket fortfarande oklart för de brittiska bönderna, är en sak säker. Efter brytningen med EU kommer de att bli mer beroende av sina inhemska konsumenter. Därför borde de uppskatta den marknadsföring av bonden som är tydlig i många stora butikskedjor. Vid ett besök i Brighton nyligen gjorde jag en helt ovetenskaplig undersökning av hur synlig bonden är i butiken, och överallt bland hyllorna möttes jag av leende bönder.

Leende och förtroendefulla tittar de engelska bönderna emot i matbutiken.

Populärast verkar bönderna vara i anslutning till färskt kött, mejerivaror, ägg och grönsaker. Det kanske inte är så förvånande eftersom många kunder ställer särskilt höga krav på hur dessa livsmedel produceras. Bönderna tittar förtroendeingivande och vänligt rakt på dig. Ofta har de kor, grisar eller höns i bakgrunden, som ett bevis på att de är riktigt bönder.

Hur kan någon så trovärdig producera något annat än förstklassig mat? Och om han gör det är det faktiskt möjligt att ställa honom till svars, eftersom både bondens och gårdens namn står utskrivet.

De flesta butikskedjor har en text om sitt bondesamarbete på webbplatsen under rubriken Corporate Social Responsibilty (CSR), företagets samhällsansvar. Där tävlar de om att vara bondens bästa vän. Butikskedjan Waitrose påstår sig till och med vara lantbrukare, eftersom den äger en egen gård- Leckford Estate, som var hem till en av kedjans tidigare ägare, John Spedan Lewis.

Brittiska McDonald’s film om mjölken de använder. (Notera att den levereras av Arla.)

”Down to earth” och ”Back to basic” är tydligen vad som gäller också inom brittisk marknadsföring. Även i Storbritannien har McDonald’s ett samarbete med bönderna, där de bland annat prisar den goda djurskötseln, hållbart lantbruk och unga ledare inom de gröna näringarna. Känns det igen?

Det är många som vill rida på bondens höga trovärdighet, och känslan för det egna landets lantbruk verkar finnas djupt i folksjälen hos långt fler än de svenska konsumenterna.

0 kommentarer

Brexit kan ödelägga Irlands jordbruk

12 november, 2018
Det irländska landskapet är idealiskt för betande djur och nötköttsproduktionen är ryggraden i jordbruket. Foto: Lena Johansson

Skilsmässan mellan Irland och Storbritannien riskerar att bli mycket dyrbar för lantbruket. De irländska bönderna har inte fått rösta om Brexit, men påverkas nästan lika mycket som britterna.
Det är bråda dagar för irländska politiker och bondeföreträdare som gör allt de kan för att det avtal som troligen presenteras inom kort ska bli så förmånligt som möjligt.
Här i Irland brukar vi säga att ett dåligt äktenskap är bättre än inget äktenskap, säger Joe Healy, ordförande för IFA, den irländska bondeorganisationen.
– Och även i det här fallet tror jag att ett dåligt avtal är bättre än inget avtal.
Enno deal”, inget avtal, betyder att Storbritanniens uttåg ur EU genomförs utan några speciella undantag. En sådan lösning skulle bli förödande för det irländska lantbruket. Särskilt för de 100 000 lantbruksföretag som lever uteslutande på nötköttsproduktion.
Storbritannien är idag Irlands viktigaste exportmarknad för livsmedel. 50 procent av det irländska nötköttet exporteras till Storbritannien, 22 procent av mejerivarorna och 47 procent av cheddarosten. Till det kommer alla transporter som idag går mellan Irland och Nordirland och som efter Brexit utan undantag skulle beläggas med tullar och handelsavgifter. En halv miljon irländska lamm körs över gränsen varje år. Och varje lamm från norr möter en irländsk gris vid gränsen, på väg för att slutförädlas i Nordirland.
Men Storbritannien behöver också Irland, som är den största exportmarknaden för brittiska livsmedel. 47 procent av alla brittiska livsmedel skeppas till Irland.
Så det är ett tungt ansvar som vilar på den brittiska premiärministern Theresa May om hon ska hinna få igenom ett avtalsförslag i parlamentet innan det slutgiltiga utträdet 29 mars nästa år. Enligt det som läckt ut från förhandlingarna är 95 procent av avtalet klart. Men än återstår frågan om gränsen mellan Irland och Nordirland.

Mjölkbonden Joe Haley kan bara hålla andan och tummarna och hoppas på att Irland får undantag i Brexitavtalet. Foto: Lena Johansson

Mjölkbonden Joe Hayden har brukat gården Killaveney i Tinahely, ett par timmar söder om Dublin, sedan han var 15 år. Idag sköter han 135 hektar mark och 175 Holsteinkor tillsammans med sin bror. Korna släpps ut på gräs i mitten av februari och är fortfarande på bete när vi besöker honom i början av november. Tack vare den långa betessäsongen, genomtänkt avel, noggrann kontroll på kvävespridningen, hanteringen av gödseln och energiförbrukningen har han lyckats sänka gårdens miljöpåverkan avsevärt och ligger nu en bra bit under landets genomsnitt.
Mjölken från gårdens kor säljs till mejeriet Glanbia och blir cheddarost för export till Storbritannien. Och av grädden tillverkas bland annat den populära drycken Bailey’s Irish Cream.
Joe Haley kan inte göra något själv för att påverka Brexit-förhandlingarna, men han är orolig för utgången. Utan fortsatt export till Storbritannien måste den ökande irländska mjölkproduktionen försöka hitta nya marknader i EU.

Joe Healey från Irish Farmer’s Association och vice premiärminister Simon Coveney är fullt sysselsatta dessa dagar för att ordna undantag i Brexitavtalet för Irland. Foto: Lena Johansson

Det är mycket viktigt att Irland får en politisk gräns och inte en hård gräns med gränskontroller och tullavgifter, säger vice premiärminister Simon Coveney, när vi träffar honom hos tidningen Irish Farmer’s Journal.
– Det är viktigt inte bara för handeln mellan länderna, utan även för den sköra fred som fortfarande råder.
Simon Coveney började sin politiska karriär som Irlands jordbruksminister, och har via utrikesministerposten nu blivit så kallad Tánaiste, det vill säga vice premiärminister. I dessa dagar är han en mycket upptagen person, flitigt sysselsatt med att försöka få in undantag för Irland i Brexit-avtalet.
Han beskriver nötköttsproduktionen som grunden för det irländska jordbruket. En bransch som redan nu lever med små marginaler och som helt skulle kollapsa utan undantag i Brexit-avtalet.
Det är alltså mycket som står på spel för Irland under de närmaste veckorna. Och medan de irländska bönderna håller andan i väntan på ett avtal hoppar de brittiska ministrarna strömhopp från premiärminister Mays regering. Senast transportminister Jo Johnson, som hävdade att Brexit var det största misstaget Storbritannien gjort sedan andra världskriget, och krävde en ny folkomröstning.

0 kommentarer

Lantbruket kan lösa många framtida problem

12 juli, 2018
Kategori:
Arjan Schermer har inte foder till sina kor av lantrasen Brandrode.

Torkan är det stora samtalsämnet även i Nederländerna. Faktum är att större delen av norra Europa verkar lida av torka. På den världskongress för lantbruksjournalister som jag just nu är på i Wageningen beklagar många det svåra läget för bönderna.

Arjan Schermer på Brandrood Kaasbrodereij utanför Ede i östra delen av Nederländerna producerar ekologisk hårdost av hög kvalitet, som tack vare kilopriset på 25 Euro gör att familjen kan leva på bara 20 kor. I år går dock osttillverkningen dåligt för att korna mjölkar så lite.

– De borde mjölka som allra bäst nu, men eftersom vi inte har något bete får jag betydligt mindre mjölk än vanligt. Vi tar in dem för mjölkning två gånger om dagen, men de senaste veckorna har vi varit tvungna att ge dem hö efter morgonmjölkningen. Betet är slut.

Gården har 20 hektar mark, 10 i närheten som används som bete och tio hektar lite längre bort som används till att odla foder till korna, av den utrotningshotade lantrasen Brandrode.

Arjan oroar sig för hur han ska få fodret att räcka till vintern. Eftersom torkan drabbat hela landet finns det inget överskott av hö och ensilage. Måste man köpa foder är det dyrt och korna, som även normalt bara mjölkar ungefär 4000 liter om året, behöver näringsrikt foder.

Ekstockarna som ska producera shiitakesvamp måste vattnas hela tiden.

Även shiitake-odlingen på granngården Makandra har problem. Ekstockarna som svampen odlas på måste ständigt vattnas för att de inte ska torka ut. Men frågan är hur länge till bevattningen kommer att tillåtas.

I norra Holland är den viktigaste grödan potatis hotad. Den lider också svårt att torkan, och eftersom vattnet kan innehålla potatisnematoder vågar man inte vattna fälten.

Även i grannlandet Tyskland längtar man efter regn. Visserligen föll 30 mm för några dagar sedan, men för de flesta grödor är det försent.  

Professor Louise Fresco, styrelseordförande för lantbruksuniversitetet Wageningen, varnar för att extrema väderförhållanden kan bli ett problem för framtidens lantbruk när en minoritet på landsbygden ska föda en växande majoritet i stora städer. 2030 beräknas världens befolkning vara 10 miljarder. Endast en liten del av dem kommer att bo på landsbygden och producera mat.

Men professor Fresco är optimist. Hon tror att ett hållbart cirkulärt lantbruk, där avfall från livsmedelsproduktionen omvandlas till energi och växtnäring, kommer att kunna producera mer mat, men även en hel del andra nyttigheter.

-Men här är ni en viktig länk, säger hon med direkt adress till alla journalister.

-Skriv inte bara om elände och misslyckanden inom jordbruket. Berätta också om alla lyckade exempel på vad jordbruket kan bidra med. Då först förstår politiker och allmänhet hur komplext lantbruket är och hur många faktorer som måste stämma för att vi ska lyckas. Då förstår de att bönderna är förutsättningen för att vi alla ska ha en framtid.

Vinbären på Makandra är trots torkan väldigt fina i år.
0 kommentarer