Ett vedträ som är guld värt

8 februari, 2019
Kategori:
Ett vedträ? Nä, det är doftklossen Skog för 199 kronor. Foto: Designtorget

Ibland undrar man om världen blivit galen. Som när Designtorget presenterar de senaste designnyheterna och en av dem är ett vedträ. Ja, du läste rätt. Ett(!) fyrkantigt vedträ av svensk tall till priset av 199 kronor!

Doftklossen Skog, som vedträet heter när det designats av två elever från Konstfack, kommer att avge phytoncider när du tar in den i hemmet. Phytoncider är en flyktig kemikalie som avges från träd och som påstås sänka halten av stresshormoner i våra kroppar och samtidigt stärka immunförsvaret. De skulle alltså kunna vara en förklaring till varför vi mår bra av att vara i skogen.
Designtorget marknadsför ”doftklossen” som en given mittpunkt, både för samtalet och i rummet. Man kan ju tänka sig att diskussionerna blir livliga när det kommer fram vad vedträet kostat.

Omvandla tallkottarna till braskottar och gör en rejäl vinst. Foto: Naturkompaniet.

Ja, skogen innehåller onekligen en hel del rikedomar. I en annan butik, Naturkompaniet, kan man köpa nio tallkottar för 199 kronor. Visserligen har de doppats i stearin, lagts i en fin kartong och döpts till braskottar, men vinstmarginalen borde ändå bli avsevärd.

Braskotten rekommenderas bland annat till att tända lägerelden med. I tallskogen som är full med kottar, kanske.

När jag till det lägger att en vanlig rödgran, på cirka 1,5 meter, kostade 600 kronor dagarna före jul i centrala Stockholm står det plötsligt helt klart för mig varför skogen kallas för Sveriges gröna guld.

Efter flytten till centrala Stockholm blir julgranarna guld värda. Fot: Henrik Dammberg
0 kommentarer

Vi får vänja oss vid skogsbränder

5 juni, 2018
Vi får vänja oss vid att antalet skogsbränder ökar, varnar klimatforskarna.

Det brinner i de västmanländska skogarna igen. Inte långt ifrån där den stora skogsbranden drog fram 2014. Oroliga ortsbor känner brandlukten sticka i näsan igen och ser den hotfulla röken vid horisonten.

Det är inte ens fyra år sedan den största skogsbranden i modern tid härjade i dessa trakter. Nästan 15 000 hektar skog brann ned, cirka 120 skogsägare drabbades, över 1000 personer evakuerades, en man dog och en annan skades svårt, släckningsarbetet pågick i ett halvår. Då var vädret extremt. Torka, tryckande värme och efter några dagar också kraftig vind. Återigen är det snustorrt i markerna. Branden utanför Sala är inte den första i år. Tvärtom har det brunnit längs järnvägar och vid skogsavverkningar ett flertal gånger de senaste veckorna.

Vi får vänja oss vid att skogsbränder, översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer blir allt vanligare med anledning av klimatförändringarna, hävdar meteorologer och klimatforskare. Vi får vänja oss vid ett mer extremt klimat. Och extrema klimatförhållanden drabbar naturligtvis dem som lever nära naturen och av verksamheter som är beroende av vädret hårdast.

Jag har jobbat med efterverkningarna av stormarna Gudrun och Per samt den stora skogsbranden i Västmanland. Gemensamt för dem är att de lämnar efter sig en stor mängd utsatta människor som känner sig hjälplösa och överväldigade. Men som samtidigt sluter sig samman och tillsammans försöker lösa alla de problem som följer i naturkatastrofernas spår.

Efter Gudrun och Per gick lokalbefolkningen ihop och hjälpte varandra. Röjde vägar, delade på reservkraftverk och såg till att gamla och sjuka fick mat och hjälp trots att inte hemtjänsten kunde komma fram.

Både vid den förra skogsbranden i Västmanland och nu fyller traktens bönder sina gödseltunnor med vatten för att bidra i släckningsarbetet, hjälper till att evakuera djur och inhysa dem på nya ställen, ordnar mejlkedjor och Facebook-upprop och ställer upp för sin drabbade grannar och kollegor. Vid en naturkatastrof räcker inte det offentliga samhället till. Stora insatser krävs också av civilsamhället. Och på landsbygden är man van att hjälpas åt.

De specialbyggda vattenbombarplanen hade ingen effekt på släckningsarbetet, men betydde mycket psykologiskt.

Sven-Olov Karlsson, före detta Land Lantbruk-journalist och prisbelönt författare, som också äger en gård utanför Norberg och fick sin skog förstörd 2014, kom förra året ut med reportageboken Brandvakten.

-Vi bemästrade inte branden, vi överlevde den, säger han och får medhåll av Sveriges främste skogsbrandsexpert Anders Granström:

-En så omfattande skogsbrand kan inte människan rå på. Det var väderomslaget som räddade oss 2014. De vattenbombande flygplanen från Italien hade ingen effekt på släckningsarbetet. Men de betydde mycket psykologiskt för folket i trakten.

Nu brinner det igen i samma område. Måtte vi har lärt oss av våra tidigare tillkortakommanden.

0 kommentarer

Bonden betydelsefull för demokratin

30 maj, 2018

Det hettade till på LRF-stämman när frågorna om äganderätt togs upp på onsdagsmorgonen. Intrång och begränsningar i ägande- och brukanderätten är något som verkligen kan få markägare att se rött.

”Många skogsägare vill spara skog och naturvärden, men det här har spårat ur totalt”, utbrast en uppretad dalkarl när beslutet om en ny nyckelbiotopsinventering kom på tal.

Stora skogsområden kan ”beslagtas”. Foto: Johan Eklund

Det är onekligen lite märkligt att man i en demokrati kan få sin mark ”beslagtagen” utan ersättning och utan möjlighet att överklaga. Det handlar inte heller om små arealer. I Dalarna har ett 120 hektar stort område utsetts till nyckelbiotop och en skogsägare i Västmanland blev av med en tredjedel av sin skog. Ofta drabbar det också skogsägare som vårdat naturvärdena i sin skog.

Moderatledaren Ulf Kristersson, som skulle hålla tal till stämman, slank in strax innan diskussionen om äganderätten var avslutad. Inte helt oväntat var han inne på samma linje som stämmodeltagarna.

-Vi vill värna den äganderätt på vilken vi har byggt välståndet i Sverige, försäkrade han, efter att ha tagit plats i talarstolen och tagit av sig kavajen. Sedan strödde han vallöften till de gröna näringarna omkring sig. Bland annat lovade han en sänkning av dieselskatten om moderaterna kommer till makten efter höstens val.

Moderatledaren Ulf Kristersson strödde vallöften omkring sig. Foto: Ann Lindén

Antagligen såg han ett antal presumtiva väljare framför sig i publiken. Det är väl mer tveksamt om finansminister Magdalena Andersson(S) gjorde, när hon talade till stämman dagen innan. Medan finansministern tycktes använda ett standardtal som kryddats med några allmänna löften till landsbygden, riktade sig m-ledaren direkt till bönderna. Berömde och lyfte böndernas betydelse.

En annan som lyfte både böndernas och äganderättens betydelse var Mats Nylund, ordförande för de svenskspråkiga bönderna i Finland och gäst vid tisdagskvällens stämmomiddag. Han höll ett glödande tal om demokratin, om vikten av att bevara de demokratiska principerna i höstens val och en hotfull omvärld samt om den fria bondens betydelse för demokratin, både idag och historiskt.

Samtidigt som Mats Nylund höll sitt brandtal kom nyheten att den regeringskritiske, ryske journalisten Arkadij Babtjenko skjutits till döds i Kiev. Något som märkligt, men lyckligtvis nog, ett knappt dygn senare visade sig vara falskt.

0 kommentarer