Bonden betydelsefull för demokratin

30 maj, 2018

Det hettade till på LRF-stämman när frågorna om äganderätt togs upp på onsdagsmorgonen. Intrång och begränsningar i ägande- och brukanderätten är något som verkligen kan få markägare att se rött.

”Många skogsägare vill spara skog och naturvärden, men det här har spårat ur totalt”, utbrast en uppretad dalkarl när beslutet om en ny nyckelbiotopsinventering kom på tal.

Stora skogsområden kan ”beslagtas”. Foto: Johan Eklund

Det är onekligen lite märkligt att man i en demokrati kan få sin mark ”beslagtagen” utan ersättning och utan möjlighet att överklaga. Det handlar inte heller om små arealer. I Dalarna har ett 120 hektar stort område utsetts till nyckelbiotop och en skogsägare i Västmanland blev av med en tredjedel av sin skog. Ofta drabbar det också skogsägare som vårdat naturvärdena i sin skog.

Moderatledaren Ulf Kristersson, som skulle hålla tal till stämman, slank in strax innan diskussionen om äganderätten var avslutad. Inte helt oväntat var han inne på samma linje som stämmodeltagarna.

-Vi vill värna den äganderätt på vilken vi har byggt välståndet i Sverige, försäkrade han, efter att ha tagit plats i talarstolen och tagit av sig kavajen. Sedan strödde han vallöften till de gröna näringarna omkring sig. Bland annat lovade han en sänkning av dieselskatten om moderaterna kommer till makten efter höstens val.

Moderatledaren Ulf Kristersson strödde vallöften omkring sig. Foto: Ann Lindén

Antagligen såg han ett antal presumtiva väljare framför sig i publiken. Det är väl mer tveksamt om finansminister Magdalena Andersson(S) gjorde, när hon talade till stämman dagen innan. Medan finansministern tycktes använda ett standardtal som kryddats med några allmänna löften till landsbygden, riktade sig m-ledaren direkt till bönderna. Berömde och lyfte böndernas betydelse.

En annan som lyfte både böndernas och äganderättens betydelse var Mats Nylund, ordförande för de svenskspråkiga bönderna i Finland och gäst vid tisdagskvällens stämmomiddag. Han höll ett glödande tal om demokratin, om vikten av att bevara de demokratiska principerna i höstens val och en hotfull omvärld samt om den fria bondens betydelse för demokratin, både idag och historiskt.

Samtidigt som Mats Nylund höll sitt brandtal kom nyheten att den regeringskritiske, ryske journalisten Arkadij Babtjenko skjutits till döds i Kiev. Något som märkligt, men lyckligtvis nog, ett knappt dygn senare visade sig vara falskt.

0 kommentarer

Hur klarar vi oss om kriget kommer?

28 maj, 2018

Det är Krisberedskapsvecka och när som helst får du broschyren ”Om  krisen eller kriget kommer” i postlådan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag att förbereda svenska folket inför en kris.

I broschyren tas bland annat matbrist upp som en av riskerna. Det är inte något som oroat politiker och andra ansvariga nämnvärt tidigare, men den senaste tidens säkerhetspolitiska läge verkar ha fått fler och fler att tänka om.

Även välfyllda hyllor i matbutiken töms snabbt vid en avspärrning. Foto: Klas Andersson

Jag deltog i övningen SAMÖ Fokus för fyra år sedan. Alla tänkbara myndigheter och organisationer var med – polisen, livsmedelsverket, lokalradion, kommuner och landsting. Men MSB hade glömt bort jordbruket. LRF fick till slut vara med, men tvingades tjata sig in i övningen.

Lantbrukets stora betydelse visade sig dock med all önskvärd tydlighet under övningen. Scenariot var en kärnkraftsolycka i Oskarshamn och det dröjde inte lång tid innan bönderna var tvungna att hälla ut mjölken, fodret till kor och grisar tog slut och livsmedelsbutikernas hyllor gapade tomma.

När övningen var avslutad gjordes en uppsummerande tidning. Den pryddes av en ko på omslaget.

Nu är medvetenheten om jordbrukets roll i ett krisläge betydligt större. När försvarsminister Peter Hultqvist talade vid utdelningen av mejerimedaljer tidigare i våras lyfte han jordbrukets stora betydelse för Sveriges beredskap. Inte bara för livsmedelsförsörjningen, utan även för mobiliseringen.

Morötter är gott, men kan bli lite enahanda om det är det enda som bjuds.

Sverige har för tillfället full självförsörjning enbart på morötter, spannmål och socker. Något som LRF gjorde en grej av när man nyligen bjöd riksdagsledamöterna på fika med morotskaka. Lite torr blev den dock, utan varken ägg eller matfett.

– Om främmande makt bestämmer sig för att inta oss, gör den bäst i att ta med matsäck, sa LRFs ordförande Palle Borgström skämtsamt när han presenterade LRFs ”regeringsförklaring” i våras.

0 kommentarer

Vådan av att vara för politiskt korrekt

19 maj, 2018
Kategori:

Inte igen! Det är min första tanke när jag ser instruktionerna från Göteborgsvarvet.

All mat som serveras till löpartävlingens funktionärer är lakto-ovo-vegetarisk av ”hållbarhetsskäl”. Men det är det hotfulla tillägget som får mig att rysa: ”Om du väljer att äta kött, ta av dig din funktionärströja.”

Det borde stå var och en fritt att äta vad man vill – även köttätare. Det är numera självklart att vegetarianer och veganer ska erbjudas mat som passar dem. Köttätare får däremot nästan skämmas för att de äter det de gör.

I våras var det Vasaloppet, som enbart bjöd på vegetariskt. Tidigare har det serverats enbart vegetarisk kost på bland annat Jordbruksverkets djurskyddskonferens. Och för några år sedan förbjöd musikfestivalen Way Out West alla animaliska produkter, till och med mjölk i kaffet.

De som serverar den vegetariska maten brukar gömma sig bakom en hållbarhetspolicy. Kött påstås vara farligt för klimatet, vilket är en ”sanning” med modifikation. Det är nämligen betydligt mer komplicerat än så.

Svenskt naturbeteskött är lika klimatsmart och hållbart som en hel del av den importerade vegetariska maten. De betande djuren är dessutom förutsättningen för öppna svenska landskap och en biologisk mångfald.

Förhoppningsvis fick vinnaren bra mat efter målgång. Foto: falkenbergsbild.se

Synar man arrangörernas skäl är de dessutom inte alltid så hedervärda som de först kan verka. Det är naturligtvis både enklare och billigare att servera samma mat till alla, och numera blir det vegetariskt. I Way Out Wests fall visade det sig också vara ett krav från en av sponsorerna, nämligen Oatly.

Vasaloppets arrangörer tänkte om när de hade fått hela bilden presenterad för sig. Kan man hoppas på något liknande från Göteborgsvarvet?

Eller är det, för att travestera den tidigare näringsministern Björn Rosengren, så att Göteborg är den sista Sovjetstaten.

3 kommentarer

Slaget om landsbygden

19 maj, 2018
Kategori:

Kampen om landsbygdsväljarna är i full gång och i helgen kulminerar den vid Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik. Samtliga partiledare (utom KD-ledaren Ebba Busch-Thor) är här, vilket är ett tecken på att landsbygden är het i årets valrörelse.

Inför helgen har partierna försökt övertrumfa varandra med löften till landsbygden. Centern har bland annat lovat att ta bort strandskyddet och det är väl knappast en slump att regeringen igår presenterade det Nationella skogsprogrammet, som många väntat länge på. Kanske har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med sig fler löften när han öppnar landsbygdsriksdagen idag, lördag.

Kan storstad och landsbygd få samma politiska förutsättningar?

Förmodligen var det inget jubel i regeringskorridorerna i går när Dagens Nyheter och undersökningsföretaget Ipsos presenterade en undersökning som visar att bara en av tre landsbygdsbor ser ljust på framtiden. Bland storstadsborna tror dubbelt så många på framtiden.

Partierna är naturligtvis mycket medvetna om att det är inte bra med för stora klyftor mellan stad och land. Det var en besviken landsbygdsbefolkning som fällde demokraterna i USA och röstade fram Donald Trump till president. Och i Sverige attraherar Sverigedemokraterna en del av landsbygdsbefolkningen, som känner sig bortglömd och missförstådd.

Jag har mina rötter på landsbygden, men efter 30 år i Stockholms innerstad lever jag förstås i en annan verklighet. På ett plan är det inte så stor skillnad på människor i storstan och på landet. Vi tittar på samma TV-serier, åker söderut på semester och via internet kan vi köpa precis samma varor.

På ett annat plan är skillnaderna större. Vi storstadsbor är i många fall normen. Media bevakar vår verklighet, utgår från våra värderingar och trots att vi i många storstadskommuner betalar låg skatt har vi fortfarande en väl utbyggd samhällsservice.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht gör sitt för att utveckla landsbygden. Foto: Jonathan Jacobsson

Det behövs inte särskilt mycket inlevelseförmåga för att förstå varför framtidstron är högre i storstäder än på landsbygden.

Men även om DN/Ipsos visar på låg framtidstro finns det också en sjudande energi och företagsamhet på landsbygden. Framgångsrika företag som måste ges politiska förutsättningar att växa och skapa sysselsättning och framtidstro. Det är inte synd om landsbygden. Många väljer att leva där men de måste de ges möjlighet att tro på en framtid där.

 

0 kommentarer

Drömmen blev en skräckfilm

8 maj, 2018
Kategori:
Vackert som ett vykort? Ja, om det inte varit för de döda fåren vid vattenbrynet. Foto: Marianne Lindberg

Det måste vara fruktansvärt att leva med en ständig oro för att ens djur ska ligga döda i hagen. Efter 13 vargattacker med närmare 150 dödade får ger ägarna på Molstaberg upp. De orkar inte samla ihop fler kadaver.

Så har ytterligare en landsbydsföretagare tappat energin och orken. Och fått en ordentlig knäck i ekonomin. Det som före vargangreppen var en mönstergård, en av Södermanlands största fåruppfödningar, tvingas nu att slå igen.

– Vår dröm har förvandlats till en skräckfilm, sa ägaren Johan Lundgren när han mötte media igår. Bara några timmar efter att länsstyrelsen sagt nej till skyddsjakt.

Johan Lundgren, fårägare på Molstaberg, orkar inte fortsätta med fårproduktionen. Foto: Marianne Lindberg

Det var lugnt ett par år, men nu har vargarna i Sjundareviret fått smak på får igen. Det är enklast för dem att jaga och bita ihjäl tamdjur. Lyckas vargen forcera inhägnaden hinner den på kort tid bita ihjäl många får, som är instängda på en relativt liten yta.

Det finns beslut både i den svenska riksdagen och i EU om att det ska finnas varg i Sverige, men samtidigt står det i förarbetena till rovdjurslagstiftningen att rovdjuren inte ska få försvåra tamdjursproduktion. Molstaberg är inte den första eller enda fårgård som känner sig tvingad att lägga ned på grund av rovdjurstrycket. Och i Sjundareviret finns ett 50-tal andra djurhållare vars djur nu riskerar att bli vargarnas byten.

Som ett ödets ironi presenterade Naturvårdsverket igår en rapport om att tjuvjakten på rovdjur ökar. Över 50 vargar skjuts illegalt varje år. Ser de sambandet?

Den kryptiska förkortningen SGT, dyker upp här och där i kommentarsfälten när vargjakten debatteras i sociala medier. Den står för Skjut, Gräv ned och Tig och behöver väl knappast någon ytterligare förklaring.

En syn som riskerar att möta svenska fårägare. Foto: Maria Törner

Ett samhälle som inte får acceptans och förståelse för sina lagar är farligt ute. Risken finns att medborgarna till slut tar saken i egna händer. Jag försvarar verkligen inte tjuvjakt, men kan förstå varför förtvivlade och frustrerade människor ser det som en sista utväg.

Samtidigt som flera partier i valrörelsen kämpar för att få ihop stad och landsbygd i ett enat Sverige kan vargen bli den kil som slår isär det. Utmaningen för politikerna är att lyckas jämka ihop två helt skilda verkligheter. Den för dem som har vargen runt knuten och för dem som lever med den i teorin, eller som ett ärende på skrivbordet.

0 kommentarer

Tiden inne för svenska vinresor?

4 maj, 2018

Riksdagen har sagt ja till gårdsförsäljning av alkohol, men några vinresor till svenska gårdar blir det inte förrän det finns en regering som säger ja.

Det var allianspartierna som med stöd av Sverigedemokraterna i veckan som gick röstade ja till att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Regeringspartierna stödda av Vänsterpartiet är dock fortfarande emot.

Motståndarna hävdar att gårdsförsäljning i förlängningen leder till ett avskaffande av Systembolaget och en ökad alkoholkonsumtion. Släpper Sverige på alkoholmonopolet kan det inte bara gälla för småskaliga tillverkare av vin och öl, då måste även internationella spritföretag ges tillåtelse att sälja alkohol.

Ett svenskt vin som kanske snart kan köpas direkt från vingården Stora Boråkra. Foto: Ann Lindén

Förespråkarna, ledda av bland andra förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson(c) och centerpolitikern Kristina Yngwe, anser inte att det behöver bli så. Det går att tillämpa den finska modellen där gårdsförsäljning bara är tillåten upp till en viss volymprocent. Sprit och andra starkare alkoholdrycker ska även i fortsättningen bara få säljas av det statliga monopolet.

Det är ingen hemlighet att LRF drivit ett intensivt lobbyarbete för att gå igång gårdsförsäljning av alkohol. I vintras presenterade man en utredning som visar att den svenska dryckesindustrin idag sysselsätter drygt 2500 personer. De lokala bryggerierna har ökat explosionsartat under senare år. Från sju vid sekelskiftet till över 400 småbryggerier förra året. Vid årsskiftet fanns också 76 svenska vingårdar. Kvaliteten på dryckerna har också förbättrats väsentligt de senaste åren och de anses nu av vinkännare vara så bra att de kan serveras på de finaste middagar. När Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin höll högtidssammankomst i vintras talade gourmeten och vinkonnässören Carl-Jan Granqvist sig varm för de svenska dryckerna. Det var för övrigt första gången som det serverades enbart svenska drycker på en middag i Stockholms stadshus.

LRF bjöd nyligen in politiker till ölprovning på Qvänum Mat & Malt för att propagera för gårdsförsäljning. Anders Johannesson från LRF och bryggaren Claes Wernersson testar ett av gårdens öl. Foto: Göran Berglund

Även turistbranschen har förespråkat gårdsförsäljning, då det skulle kunna utveckla landsbygdsturismen och skapa underlag för kulinariska resor på ett helt annat sätt än idag.

Det ofta utskällda Systembolaget har varit till stor nytta för Sverige. Både för att begränsa alkoholkonsumtionen och för att erbjuda svenskarna ett brett sortiment av alkoholhaltiga kvalitetsdrycker. På senare år har också utbudet av svenska drycker ökat väsentligt, men det är inte helt enkelt för en småskalig producent att komma in på butikshyllorna.

Det blir också lite kontraproduktivt om regeringen å ena sidan i livsmedelsstrategin jobbar för att öka den inhemska produktionen av både mat och dryck. Och å andra sidan inte ger dryckestillverkarna alla möjligheter att sälja och marknadsföra sina produkter.

0 kommentarer