Ta hänsyn till både djur och människor

7 februari, 2020
Svenska mjölkkor har det bra och ingen skaffar kor för att missköta dem. Men om det ändå sker måste både människor och djur få hjälp.

Känslorna har svallat efter Uppdrag gransknings reportage om Arlagården. Det är sunt och mänskligt att bli upprörd när djur far illa.

Det jag däremot har svårare att förstå är den folkmobb som utan att ha hela bilden klar för sig, genast ropar på hämnd. Alltifrån politiker och opinionsbildare till djurvänner och djurrättsaktivister.

Övertygelsen och motviljan är så stark att den som försöker föra in fler nyanser i debatten verkligen får känna på motvinden. Jag försökte mana till besinning i min ledare i Land Lantbruk nyligen (nr 7/2020), vilket lett till både applåder och kritik. Men många har tolkat det som att jag försvarar vanvård och är emot fri journalistik. Inget kunde vara mer felaktigt.

Jag känner naturligtvis samma avsky för vanvård av djur som alla andra och efter 40 år som journalist är jag både förespråkare för och försvarare av den undersökande journalistiken. Men jag tycker också att principen att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats måste vara överordnad. Även den som vid första anblicken helt uppenbart kan tyckas skyldig har rätt till en rättslig prövning. Det är domstolen och inte media eller allmänheten som dömer. Var slutar det annars? Ska sociala medier bli vår tids svar på medeltidens stupstock?

Svallvågorna efter till exempel #metoo-kampanjen och den så kallade griskrisen 2009, har visat att verkligheten har fler nyanser än bara svart och vitt. I många fall har domstolarna senare gett de utpekade upprättelse. Har vi inte lärt oss något av det?

Och även om man kanske kunde få den uppfattningen av Uppdrags gransknings reportage, har inte myndigheter och andra stått med armarna i kors till dess att TV-teamet rullade in på gårdsplanen i Hälsingland. LRFs omsorgsgrupp, länsstyrelsen, veterinär, Arla, polisen och en advokat har jobbat med problemen på gården hela hösten.

Naturligtvis ska även lantbruket och bönder kunna granskas, men en privatperson och hans anhöriga ska inte behöva löpa gatlopp i media. Vill vi stoppa vanvård finns det bättre sätt. Sätt som tar hänsyn till både djuren och människorna.

1 kommentarer

Journalistik eller språkrör?

19 april, 2018

Vad ska en organisationstidning vara? Självständig journalistik eller ett språkrör?

Åsikterna går isär, men enligt en ny undersökning från Kantar Sifo är önskemålen om en fri journalistisk i medlemstidningen större från organisationer som satsar på lobbyarbete.

– Jag tror att en fri tidning ger hyresgästerna en starkare ställning, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, med tidningen Hem & Hyra.

– Det är klart att det inte var jättekul när de granskade mitt arvode och alla grannar fick veta precis vad jag tjänar. Men det är sånt man får stå ut med i min ställning.

lbr

Enligt Kantar Sifos intervjuer med tio förbundsordförande finns det en svag förskjutning mot en hårdare styrning av organisationstidningarna jämfört med för fem år sedan. Förklaringen tros vara pressad ekonomi, men också att det Folkrörelse-Sverige, vari många organisationer bildades, inte finns kvar längre. Många organisationer står inför stora omställningar. Och då ses även tidningarnas ställning och funktion över.

När jag för drygt två år sedan intervjuade företrädare och förtroendevalda inom LRF fanns en mycket stark majoritet för att Land Lantbruk och Land Skogsbruk skulle få behålla sin självständiga ställning. Och med tanke på att tidningarna i medlemsundersökningar rankas som den populäraste medlemsförmånen verkar även läsarna uppskatta det.

tryck

 

Media med oberoende journalistik har också högre trovärdighet även utanför medlemsleden och blir mer citerad i andra medier.

Så även om det svider i skinnet när medlemstidningen granskar den egna organisationen tycks det vara värt det i längden.

– Men man ska komma ihåg att det bara krävs en motion med majoritet för att ändra på det, säger Marie Linder.

Här fördes diskussionen. 

0 kommentarer