Stoppa trakasserierna mot djurägare

21 september, 2018
De som hotar och hindrar folk från att driva företag är inget annat än terrorister, anser civilminister Ardalan Shekarabi. Foto: Privat

– De som använder hot, våld eller skadegörelse för att få andra att ändra uppfattning eller sluta med sitt företag ska ses som terrorister.

Den som uttrycker sig så är inte någon hotad djurägare, utan ingen mindre än Sveriges civilminister Ardalan Shekarabi(S) när han strax före valet besökte lantbrukare i Västergötland.

– Dessa terrorister måste möta en stark stat som sätter stopp.

Så förklarade ministern regeringens beslut att avsätta medel till polisen och säkerhetspolisen för just den här typen av brott. Men faktum är att hittills har de flesta av den här typen av brott mot djurägare inte lett till någon påföljd.

Häromdagen åtalades dock två så kallade djurrättsaktivister som förra året kedjade fast sig i grinden vid en minkgård utanför Falkenberg. Det var bara en av de många demonstrationer, protestaktioner och förföljelser som minkuppfödaren och hans familj tvingats stå ut med.

Det är verkligen hög tid att samhället säger ifrån på skarpen mot dessa sabotörer. Var och en är fri att tycka vad man vill om pälsuppfödning, men så länge det är lagligt får den som är kritisk till det motverka det med demokratiska metoder. Att med våld motarbeta företagarna måste vara straffbart.

Shekarabis skarpa ordval applåderades i sociala medier.

Den här typen av aktivister verkar i de juridiska gråzonerna. De kallar ihop anhängare till demonstrationer utanför tättbebyggt område, där det inte krävs tillstånd, och trakasserar folk i sociala medier, som fortfarande är etiskt omogna. Men som trots det erbjuder enorma möjligheter att sprida falsk information och lagvidriga påhopp till miljoner människor.

När porträtt på minkuppfödares förra året hängdes ut på Facebook, med ordet Mördare påmålat i pannan, var det mycket svårt att ens få kontakt med någon ansvarig för mediet. Än svårare att få bort bilderna. Och när en manipulerad film med en av aktivisternas mest högljudda motståndare spreds i sociala medier gjordes det med sådan precision att det tog lång tid att hejda spridningen.

Seriösa företagare, som följer de lagar och djurskyddsregler som gäller i Sverige måste ha rätt att jobba ostört. Hot, våld och trakasserier får inte vara en del av deras vardag.

Det är omöjligt att tala dessa aktivister tillrätta. Varken logiska argument eller vädjanden biter på den som är så övertygad om att den kämpar mot onda makter. Ofta handlar det om unga, idealistiska tjejer som medelålders män lockat att vika sitt liv åt att ”rädda” djuren. De mest fanatiska jämställer det de kallar djurindustrin med förintelsen och är helt övertygade om att de gör både djuren och mänskligheten en stor tjänst.

Men vad är nästa steg, om samhället inte sätter stopp för den här typen av civil olydnad? Vilken är nästa företeelse i samhället som några utvalda anser sig ha rätt att kämpa emot med olagliga medel?

Läs mer om aktivistbrott i Land Lantbruk: Nya djurrättsbrott fördröjer polisens utredning. 

Unga idealister lockas att kämpa för ”djurrätt” men gör sig skyldiga till kriminalitet. Foto: Privat
5 kommentarer

Vi får vänja oss vid skogsbränder

5 juni, 2018
Vi får vänja oss vid att antalet skogsbränder ökar, varnar klimatforskarna.

Det brinner i de västmanländska skogarna igen. Inte långt ifrån där den stora skogsbranden drog fram 2014. Oroliga ortsbor känner brandlukten sticka i näsan igen och ser den hotfulla röken vid horisonten.

Det är inte ens fyra år sedan den största skogsbranden i modern tid härjade i dessa trakter. Nästan 15 000 hektar skog brann ned, cirka 120 skogsägare drabbades, över 1000 personer evakuerades, en man dog och en annan skades svårt, släckningsarbetet pågick i ett halvår. Då var vädret extremt. Torka, tryckande värme och efter några dagar också kraftig vind. Återigen är det snustorrt i markerna. Branden utanför Sala är inte den första i år. Tvärtom har det brunnit längs järnvägar och vid skogsavverkningar ett flertal gånger de senaste veckorna.

Vi får vänja oss vid att skogsbränder, översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer blir allt vanligare med anledning av klimatförändringarna, hävdar meteorologer och klimatforskare. Vi får vänja oss vid ett mer extremt klimat. Och extrema klimatförhållanden drabbar naturligtvis dem som lever nära naturen och av verksamheter som är beroende av vädret hårdast.

Jag har jobbat med efterverkningarna av stormarna Gudrun och Per samt den stora skogsbranden i Västmanland. Gemensamt för dem är att de lämnar efter sig en stor mängd utsatta människor som känner sig hjälplösa och överväldigade. Men som samtidigt sluter sig samman och tillsammans försöker lösa alla de problem som följer i naturkatastrofernas spår.

Efter Gudrun och Per gick lokalbefolkningen ihop och hjälpte varandra. Röjde vägar, delade på reservkraftverk och såg till att gamla och sjuka fick mat och hjälp trots att inte hemtjänsten kunde komma fram.

Både vid den förra skogsbranden i Västmanland och nu fyller traktens bönder sina gödseltunnor med vatten för att bidra i släckningsarbetet, hjälper till att evakuera djur och inhysa dem på nya ställen, ordnar mejlkedjor och Facebook-upprop och ställer upp för sin drabbade grannar och kollegor. Vid en naturkatastrof räcker inte det offentliga samhället till. Stora insatser krävs också av civilsamhället. Och på landsbygden är man van att hjälpas åt.

De specialbyggda vattenbombarplanen hade ingen effekt på släckningsarbetet, men betydde mycket psykologiskt.

Sven-Olov Karlsson, före detta Land Lantbruk-journalist och prisbelönt författare, som också äger en gård utanför Norberg och fick sin skog förstörd 2014, kom förra året ut med reportageboken Brandvakten.

-Vi bemästrade inte branden, vi överlevde den, säger han och får medhåll av Sveriges främste skogsbrandsexpert Anders Granström:

-En så omfattande skogsbrand kan inte människan rå på. Det var väderomslaget som räddade oss 2014. De vattenbombande flygplanen från Italien hade ingen effekt på släckningsarbetet. Men de betydde mycket psykologiskt för folket i trakten.

Nu brinner det igen i samma område. Måtte vi har lärt oss av våra tidigare tillkortakommanden.

0 kommentarer

Bonden betydelsefull för demokratin

30 maj, 2018

Det hettade till på LRF-stämman när frågorna om äganderätt togs upp på onsdagsmorgonen. Intrång och begränsningar i ägande- och brukanderätten är något som verkligen kan få markägare att se rött.

”Många skogsägare vill spara skog och naturvärden, men det här har spårat ur totalt”, utbrast en uppretad dalkarl när beslutet om en ny nyckelbiotopsinventering kom på tal.

Stora skogsområden kan ”beslagtas”. Foto: Johan Eklund

Det är onekligen lite märkligt att man i en demokrati kan få sin mark ”beslagtagen” utan ersättning och utan möjlighet att överklaga. Det handlar inte heller om små arealer. I Dalarna har ett 120 hektar stort område utsetts till nyckelbiotop och en skogsägare i Västmanland blev av med en tredjedel av sin skog. Ofta drabbar det också skogsägare som vårdat naturvärdena i sin skog.

Moderatledaren Ulf Kristersson, som skulle hålla tal till stämman, slank in strax innan diskussionen om äganderätten var avslutad. Inte helt oväntat var han inne på samma linje som stämmodeltagarna.

-Vi vill värna den äganderätt på vilken vi har byggt välståndet i Sverige, försäkrade han, efter att ha tagit plats i talarstolen och tagit av sig kavajen. Sedan strödde han vallöften till de gröna näringarna omkring sig. Bland annat lovade han en sänkning av dieselskatten om moderaterna kommer till makten efter höstens val.

Moderatledaren Ulf Kristersson strödde vallöften omkring sig. Foto: Ann Lindén

Antagligen såg han ett antal presumtiva väljare framför sig i publiken. Det är väl mer tveksamt om finansminister Magdalena Andersson(S) gjorde, när hon talade till stämman dagen innan. Medan finansministern tycktes använda ett standardtal som kryddats med några allmänna löften till landsbygden, riktade sig m-ledaren direkt till bönderna. Berömde och lyfte böndernas betydelse.

En annan som lyfte både böndernas och äganderättens betydelse var Mats Nylund, ordförande för de svenskspråkiga bönderna i Finland och gäst vid tisdagskvällens stämmomiddag. Han höll ett glödande tal om demokratin, om vikten av att bevara de demokratiska principerna i höstens val och en hotfull omvärld samt om den fria bondens betydelse för demokratin, både idag och historiskt.

Samtidigt som Mats Nylund höll sitt brandtal kom nyheten att den regeringskritiske, ryske journalisten Arkadij Babtjenko skjutits till döds i Kiev. Något som märkligt, men lyckligtvis nog, ett knappt dygn senare visade sig vara falskt.

0 kommentarer