Ett vedträ? Nä, det är doftklossen Skog för 199 kronor. Foto: Designtorget
Ibland undrar man om världen blivit galen. Som när Designtorget presenterar de senaste designnyheterna och en av dem är ett vedträ. Ja, du läste rätt. Ett(!) fyrkantigt vedträ av svensk tall till priset av 199 kronor!
Doftklossen Skog, som vedträet heter när det designats av två elever från Konstfack, kommer att avge phytoncider när du tar in den i hemmet. Phytoncider är en flyktig kemikalie som avges från träd och som påstås sänka halten av stresshormoner i våra kroppar och samtidigt stärka immunförsvaret. De skulle alltså kunna vara en förklaring till varför vi mår bra av att vara i skogen. Designtorget marknadsför ”doftklossen” som en given mittpunkt, både för samtalet och i rummet. Man kan ju tänka sig att diskussionerna blir livliga när det kommer fram vad vedträet kostat.
Omvandla tallkottarna till braskottar och gör en rejäl vinst. Foto: Naturkompaniet.
Ja, skogen innehåller onekligen en hel del rikedomar. I en annan butik, Naturkompaniet, kan man köpa nio tallkottar för 199 kronor. Visserligen har de doppats i stearin, lagts i en fin kartong och döpts till braskottar, men vinstmarginalen borde ändå bli avsevärd.
Braskotten rekommenderas bland annat till att tända lägerelden med. I tallskogen som är full med kottar, kanske.
När jag till det lägger att en vanlig rödgran, på cirka 1,5 meter, kostade 600 kronor dagarna före jul i centrala Stockholm står det plötsligt helt klart för mig varför skogen kallas för Sveriges gröna guld.
Efter flytten till centrala Stockholm blir julgranarna guld värda. Fot: Henrik Dammberg
Sommarens skogsbränder satte sina spår både i skogen och hos skogsägarna.
Lantbruksåret 2018 har lagts till handlingarna med blandade känslor. Många skulle nog kalla det ett riktigt skitår, men det fanns trots allt ljusglimtar.
Spannmålsskörden blev i genomsnitt den sämsta på nästan 60 år och sommarens skogsbränder lämnade omfattande skador, både på skogen och hos en hel del människor. Foderbristen ledde till att vissa tvingades slakta djur i förtid.
Men för den som hade turen, för det var mest tur den här sommaren, att få bra skördar av till exempel maltkorn och grynhavre blev det riktigt bra betalt. Och mitt i allt elände fick sommarvärmen och torkan upp allmänhetens ögon för jordbrukets och livsmedelsproduktionens villkor och hur sårbara vi kan vara även i dagens samhälle.
Det måste i alla fall ha känts stärkande för alla kämpande bönder och djurägare att se den massiva uppbackning de fick av såväl konsumenter som handel och krögare. Förhoppningsvis finns sympatierna kvar även när priserna på svenska livsmedel kommer att höjas framöver.
Även om svenskarnas köttkonsumtion minskar ökar andelen svenskt kött.
Positivt är också allmänhetens starka förtroende för svenska bönder. Även om köttkonsumtionen sjunker har andelen svenskt kött, enligt Jordbruksverkets statistik, stadigt ökat sedan 2014. Det är väl ett erkännande så gott som något i den massiva klimatdebatt och antiköttpropaganda som pågår nu?
I en undersökning som gjordes av Landshypotek strax före jul sa också 9 av 10 svenskar att de är beredda att betala mer för svensk mat. 4 av 10 hade ändrat inställning på grund av förra sommarens torka. Liknande resultat visade flera andra undersökningar förra året. Svenskarna värderar ”sina” bönder högt.
2019, vad händer i år då? Ja, förhoppningsvis får vi snart en regering, utan ett kostsamt nyval. Får jag fortsätta att önska skulle jag däremot vilja ha val i Storbritannien, en ny folkomröstning om Brexit. Ingen kan riktigt överskåda den fulla effekten av Brexit, och det börjar alltfler britter också att inse.
Jag önskar även att det blir en konstruktiv och saklig debatt inför valet till Europaparlamentet, att vi får ett parlament där demokratiska och humanistiska principer får styra och en kommissionär som har kraft att driva igenom en framåtsyftande jordbrukspolitik i CAP2020.
På svenska åkrar ser det just nu bra ut. Höstsådden har varit rekordstor och vädret hittills gynnsamt. Vad som skulle hända om det blir ytterligare en rekordvarm och torr sommar vill vi helst inte tänka på. Förhoppningsvis är myndigheter, politiker och lantbrukare bättre förberedda än förra sommaren. Få svenska lantbruk har dock den långsiktiga lönsamhet att de klarar ännu ett förlustår.
Så låt oss hålla tummarna för att det snart kommer ett skyddande snötäcke över grödorna, ordentligt med nederbörd som kan fylla på grundvattennivåerna under våren och en lagom varm sommar.
Vi håller tummarna för att nederbörden under våren fyller på grundvattennivåerna till sommaren.
Vi får vänja oss vid att antalet skogsbränder ökar, varnar klimatforskarna.
Det brinner i de västmanländska skogarna igen. Inte långt ifrån där den stora skogsbranden drog fram 2014. Oroliga ortsbor känner brandlukten sticka i näsan igen och ser den hotfulla röken vid horisonten.
Det är inte ens fyra år sedan den största skogsbranden i modern tid härjade i dessa trakter. Nästan 15 000 hektar skog brann ned, cirka 120 skogsägare drabbades, över 1000 personer evakuerades, en man dog och en annan skades svårt, släckningsarbetet pågick i ett halvår. Då var vädret extremt. Torka, tryckande värme och efter några dagar också kraftig vind. Återigen är det snustorrt i markerna. Branden utanför Sala är inte den första i år. Tvärtom har det brunnit längs järnvägar och vid skogsavverkningar ett flertal gånger de senaste veckorna.
Vi får vänja oss vid att skogsbränder, översvämningar, stormar och andra naturkatastrofer blir allt vanligare med anledning av klimatförändringarna, hävdar meteorologer och klimatforskare. Vi får vänja oss vid ett mer extremt klimat. Och extrema klimatförhållanden drabbar naturligtvis dem som lever nära naturen och av verksamheter som är beroende av vädret hårdast.
Jag har jobbat med efterverkningarna av stormarna Gudrun och Per samt den stora skogsbranden i Västmanland. Gemensamt för dem är att de lämnar efter sig en stor mängd utsatta människor som känner sig hjälplösa och överväldigade. Men som samtidigt sluter sig samman och tillsammans försöker lösa alla de problem som följer i naturkatastrofernas spår.
Efter Gudrun och Per gick lokalbefolkningen ihop och hjälpte varandra. Röjde vägar, delade på reservkraftverk och såg till att gamla och sjuka fick mat och hjälp trots att inte hemtjänsten kunde komma fram.
Både vid den förra skogsbranden i Västmanland och nu fyller traktens bönder sina gödseltunnor med vatten för att bidra i släckningsarbetet, hjälper till att evakuera djur och inhysa dem på nya ställen, ordnar mejlkedjor och Facebook-upprop och ställer upp för sin drabbade grannar och kollegor. Vid en naturkatastrof räcker inte det offentliga samhället till. Stora insatser krävs också av civilsamhället. Och på landsbygden är man van att hjälpas åt.
De specialbyggda vattenbombarplanen hade ingen effekt på släckningsarbetet, men betydde mycket psykologiskt.
Sven-Olov Karlsson, före detta Land Lantbruk-journalist och prisbelönt författare, som också äger en gård utanför Norberg och fick sin skog förstörd 2014, kom förra året ut med reportageboken Brandvakten.
-Vi bemästrade inte branden, vi överlevde den, säger han och får medhåll av Sveriges främste skogsbrandsexpert Anders Granström:
-En så omfattande skogsbrand kan inte människan rå på. Det var väderomslaget som räddade oss 2014. De vattenbombande flygplanen från Italien hade ingen effekt på släckningsarbetet. Men de betydde mycket psykologiskt för folket i trakten.
Nu brinner det igen i samma område. Måtte vi har lärt oss av våra tidigare tillkortakommanden.
Vad ska en organisationstidning vara? Självständig journalistik eller ett språkrör?
Åsikterna går isär, men enligt en ny undersökning från Kantar Sifo är önskemålen om en fri journalistisk i medlemstidningen större från organisationer som satsar på lobbyarbete.
– Jag tror att en fri tidning ger hyresgästerna en starkare ställning, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, med tidningen Hem & Hyra.
– Det är klart att det inte var jättekul när de granskade mitt arvode och alla grannar fick veta precis vad jag tjänar. Men det är sånt man får stå ut med i min ställning.
Enligt Kantar Sifos intervjuer med tio förbundsordförande finns det en svag förskjutning mot en hårdare styrning av organisationstidningarna jämfört med för fem år sedan. Förklaringen tros vara pressad ekonomi, men också att det Folkrörelse-Sverige, vari många organisationer bildades, inte finns kvar längre. Många organisationer står inför stora omställningar. Och då ses även tidningarnas ställning och funktion över.
När jag för drygt två år sedan intervjuade företrädare och förtroendevalda inom LRF fanns en mycket stark majoritet för att Land Lantbruk och Land Skogsbruk skulle få behålla sin självständiga ställning. Och med tanke på att tidningarna i medlemsundersökningar rankas som den populäraste medlemsförmånen verkar även läsarna uppskatta det.
Media med oberoende journalistik har också högre trovärdighet även utanför medlemsleden och blir mer citerad i andra medier.
Så även om det svider i skinnet när medlemstidningen granskar den egna organisationen tycks det vara värt det i längden.
– Men man ska komma ihåg att det bara krävs en motion med majoritet för att ändra på det, säger Marie Linder.
