Ta hänsyn till både djur och människor

7 februari, 2020
Kategori:
Svenska mjölkkor har det bra och ingen skaffar kor för att missköta dem. Men om det ändå sker måste både människor och djur få hjälp.

Känslorna har svallat efter Uppdrag gransknings reportage om Arlagården. Det är sunt och mänskligt att bli upprörd när djur far illa.

Det jag däremot har svårare att förstå är den folkmobb som utan att ha hela bilden klar för sig, genast ropar på hämnd. Alltifrån politiker och opinionsbildare till djurvänner och djurrättsaktivister.

Övertygelsen och motviljan är så stark att den som försöker föra in fler nyanser i debatten verkligen får känna på motvinden. Jag försökte mana till besinning i min ledare i Land Lantbruk nyligen (nr 7/2020), vilket lett till både applåder och kritik. Men många har tolkat det som att jag försvarar vanvård och är emot fri journalistik. Inget kunde vara mer felaktigt.

Jag känner naturligtvis samma avsky för vanvård av djur som alla andra och efter 40 år som journalist är jag både förespråkare för och försvarare av den undersökande journalistiken. Men jag tycker också att principen att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats måste vara överordnad. Även den som vid första anblicken helt uppenbart kan tyckas skyldig har rätt till en rättslig prövning. Det är domstolen och inte media eller allmänheten som dömer. Var slutar det annars? Ska sociala medier bli vår tids svar på medeltidens stupstock?

Svallvågorna efter till exempel #metoo-kampanjen och den så kallade griskrisen 2009, har visat att verkligheten har fler nyanser än bara svart och vitt. I många fall har domstolarna senare gett de utpekade upprättelse. Har vi inte lärt oss något av det?

Och även om man kanske kunde få den uppfattningen av Uppdrags gransknings reportage, har inte myndigheter och andra stått med armarna i kors till dess att TV-teamet rullade in på gårdsplanen i Hälsingland. LRFs omsorgsgrupp, länsstyrelsen, veterinär, Arla, polisen och en advokat har jobbat med problemen på gården hela hösten.

Naturligtvis ska även lantbruket och bönder kunna granskas, men en privatperson och hans anhöriga ska inte behöva löpa gatlopp i media. Vill vi stoppa vanvård finns det bättre sätt. Sätt som tar hänsyn till både djuren och människorna.

Etiketter: , ,
1 kommentarer

Sluta peka finger åt bönderna

17 september, 2019
Kategori:
”Spola mjölken” basunerar Oatly ut i Stockholms tunnelbanestationer.

I klimatdebatten tycks alla skamgrepp vara tillåtna och just nu pekas det finger både hit och dit. Först Oatly mot mjölken och nu Kronfågel som ger sig på nötköttet. Är det inte hög tid att förstå sambanden och inse att bönderna behöver varandra?

Oatly och Kronfågel är två framgångsrika företag som borde kunna leva på egna meriter, istället för att skamma andra. Knappt hade Oatly dragit igång sin massiva reklamkampanj ”Spola mjölken” innan det var dags igen. Nu är det Kronfågel som anser sig vara klimatsmartare än rött kött.

”Genom att välja att äta kyckling istället för kött en enda gång kompenserar du för cirka 30 km bilkörning”, basunerar Kronfågel ut på reklampelare samtidigt som de självgott konstaterar att om alla som ser deras utomhuskampanj byter nötkött till kyckling en enda gång, motsvarar det 3450,2 bilars utsläpp under ett helt år.

Och nu följer Kronfågel efter i samma fotspår.

Om jag vore kycklingproducent eller havredryckstillverkare skulle jag vara lite försiktig med att slå mig för bröstet. All mänsklig aktivitet påverkar klimatet, även kyckling och havre. Men mat måste vi alla ha, så istället borde väl livsmedelsproducenterna gå ihop och snarare argumentera mot annan överkonsumtion.

Ett företag som framgångsrikt säljer svensk havre både i Sverige och utlandet borde applåderas av bönderna. Men om samma företag hånar och förtalar andra livsmedel är det lätt att förstå att alla inte jublar.

För fem år sedan stämde Svensk Mjölk Oatly efter att de i kaxiga annonser och TV-reklam påstått att havredrycken skulle vara hälsosammare än mjölk. Oatly fälldes i Marknadsdomstolen och uppmanades att sluta misskreditera mjölken i sin marknadsföring. Det har tydligen inte haft någon som helst effekt. Och i förenklingens och polariseringens anda hakar Kronfågel på samma linje.

Den uppkäftiga marknadsföringen är naturligtvis en medveten taktik, för att få uppmärksamhet och locka konsumenter med klimatångest till sig. Men börjar det inte bli lite tröttsamt? Är det inte dags att växa upp och släppa tonårstrotset? Och börja vårda sina affärsrelationer istället. För konsumenterna vill ha svenska råvaror, och då borde både Oatly och Kronfågel ockå satsa på det. Istället för att skamma och reta upp dem som kan förse dem med det.

Se Kronfågels reklamfilm

Etiketter: , , , , , ,
0 kommentarer

Bondeskam eller matskam?

9 augusti, 2019
Kategori:
Mil efter mil med majs. Odlingen i stora delar av USA är väldigt ensidig på ett sätt som tär på jorden.

Det är skillnad på jordbruk och jordbruk, men det är svårt att förstå av kommentarerna på FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport. I rapporten fokuserar forskarna på jord- och skogsbrukets påverkan på klimatet, men också på att rätt skött kan samma näringar bli lösningen på klimatproblemen.

I medias rapportering fokuseras dock huvudsakligen på problemen. Och världens jord- och skogsbruk dras över en kam, trots att brukningsmetoder, djuruppfödning och markanvändning skiljer sig avsevärt mellan olika länder.

I SVT talar till och med kommentatorn Erika Bjerström om bondeskam. Betyder det att bönderna ska skämmas för att de förser en växande urban befolkning med mat? Hon föreslår att en köttskatt ska införas så att människor tvingas äta mindre kött, men hon nämner inget om att olika typer av kött har väldigt olika påverkan på klimatet.

Det görs heller inget försök att sätta in livsmedelsproduktionen i ett större sammanhang. Att förklara att jordbruket är en del av ett system där fokus länge legat på att pressa matpriserna i botten, vilket i många fall lett till ett allt intensivare utnyttjande av naturresurserna och mer storskaliga jordbruk. Eller att förklara att jord- och skogsbruket i världen ser väldigt olika ut. Att svenska bönder ligger i framkant när det gäller långsiktig hållbarhet och inte alls brukar marken lika intensivt och ensidigt som sina kollegor i till exempel USA, Ryssland och delar av Sydamerika.

Visst kan hållbarheten förbättras och klimatutsläppen minska även i det svenska jordbruket. Att ta fram brukningsmetoder och grödor som binder mer koldioxid, att utveckla djuruppfödningen så att utsläppen minskar, att minska matsvinnet med mera.

Men det är också viktigt att förstå att hela matsystemet hänger ihop. Att det inte löser några problem att peka finger åt bönderna, utan att inse sin egen del och  sitt ansvar i systemet. Det spelar faktiskt roll vad vi konsumenter äter. Och det är ingen patentlösning att alla blir veganer.

En av de klokaste och mest insiktsfulla kommentarerna kring rapporten kommer från Line Gordon, hållbarhetsexpert och chef för Stockholm Resilience Center. Hon skriver på Twitter om svenska bönder:

”Ogillar skarpt termen bondeskam. Möjligen kan man tala om matskam. Rapporten visar på de enorma möjligheter som finns inom jordbrukssektorn att bidra till en omställning. Så absolut hylla de hjältar som både ger oss mat och ligger i framkant av omställningen.”

Kor på naturbetesmarker en del av lösningen på klimatproblemen och bidrar till en ökad biologisk mångfald.
Etiketter: , ,
0 kommentarer

Lönar sig inte att odla mat

8 augusti, 2019
Kategori:
Sonen Aaron är fjärde generationen på familjen Petersons gård i Minnesota och är på väg att ta över efter pappa Sever.

Sever Peterson, lantbrukare utanför Eden Prairie, har slutat odla mat. Det lönar sig helt enkelt inte. I stället satsar familjen på event, foderproduktion och hampa.

Sever heter egentligen Severin, precis som far och farfar. Hans farföräldrar emigrerade från Sverige på 1880-talet och tilldelades mark i Minnesota, i norra USA. Under 1950- och 60-talet ägnade Sever sig åt nötköttsproduktion och växtodling tillsammans med sin pappa. Men när han kallades ut i Vietnam-kriget 1967 såldes korna.

Strax efter att Sever kommit hem från kriget dog pappan, och det blev aldrig några nya djur på gården. Istället satsade han på grönsaksodling. Familjens rädisor och andra grönsaker var vida kända och såldes i ett 20-tal butiker i USA och Kanada.

– Men vi slutade med grönsakerna för ett par år sedan. Grossisterna pressade ner priserna, så det inte gick att få lönsamhet, förklarar han.

Sever fyller snart 75 år och är på väg att lämna över företaget, som idag består av ungefär 500 hektar mark i staterna Wisconsin och Minnesota, till sina barn – sonen Aaron, sonhustrun Nicola, dottern Brooke och hennes man Mitch.

Sever är mycket stolt över sonhustrun Nicola, som kom till gården för att arbeta, och som sonen Aaron till slut fick upp ögonen för.

– De måste hitta sin egen försörjning och gör säkert det på något sätt, säger han. Men jag känner mig orolig. Aaron älskar lantbruket, men det går inte att livnära sig på traditionellt lantbruk längre. Man måste hitta olika nischmarknader.

– Värst är det för mjölkbönderna. De får mindre betalt för en gallon mjölk än vad restauranggästerna betalar i dricks för ett glas mjölk.

Huvuddelen av inkomsterna i familjen Petersons företag kommer idag från höstmarknaden ”Sever’s Corn Maze and Fall Festival”. Det började med en majslabyrint 1997 och förra året kom 100 000 besökare under åtta veckoslut i september och oktober. De gick runt i labyrinten, hoppade i ”bollhavet” gjort av majs, tittade på griskapplöpningar, klappade lamadjur, sköt prick med minipumpor och mycket annat. Det går så bra att familjen nu planerar att utöka verksamheten med en vintermarknad.

I år har sonen Aaron också börjat odla medicinsk hampa på försök. Men även det gör Sever bekymrad. Det är en svår gröda att odla, men om skörden slår rätt kan den ge en bra inkomst.

Mötet med Sever gör mig betänksam. Det är något sorgligt och fundamentalt fel med att det inte går att försörja sig på att odla mat. Att vi inte är beredda att betala vad det kostar att producera maten. Att vi betalar mer för att skjuta sönder en pumpa än för att äta upp den.

För drygt 100 år sedan utvandrade Severs förfäder till USA för att de svalt. Idag livnär sig deras barnbarn och barnbarnsbarn på att människor skjuter sönder, hoppar i och leker med maten på olika sätt. Det hade nog inte farfar Severin Pettersson någonsin kunnat föreställa sig när han lämnade Värmland för USA.

Årets majslabyrint föreställer en Tyrannosaurus Rex
Etiketter: , , ,
0 kommentarer

Det är inte så enkelt, Skolverket!

3 juli, 2019
Kategori:
I sin iver att vara klimatsmarta väljer Skolverket bort betande kor. Hur går det ihop?

I sin iver att vara klimatsmarta och politiskt korrekta biter alltfler sig själva i svansen. Nu senast är det Skolverket som beslutat att bara servera vegetariskt på sina möten och sammankomster. Anledningen är att de tror sig göra mindre klimatavtryck på det sättet. Däremot finns det inget beslut om att de vegetariska alternativen ska vara närodlade, eller ens svenskproducerade. 

Men hör upp Skolverket, det är inte alls säkert att importerade, vegetariska råvaror är mer klimatsmarta än närproducerat kött. Och är det verkligen så enkelt att statliga verk bara ska ta ansvar för klimatet? Bör de inte också ta ansvar för hållbarhet i andra avseenden?

Ett tips till alla klimatsmarta: det finns ett svenskt alternativ som heter eldost.

Kommer Skolverket också ta ansvar för att köttet i deras kosthållning inte byts ut mot halloumi från Cypern, som med sin höga antibiotikaförskrivning bidrar till att öka risken för resistenta bakterier? Är inte det också ett allvarligt hot att ta hänsyn till? Och borde inte statliga verk också måna om att det svenska landskapet och kulturmiljön hålls öppet av betande djur?

Att välja mat med gott samvete är nämligen inte så enkelt som att byta kött mot vegetariskt. Maten, klimatet och miljön är ett komplicerat samspel som kräver mycket tankekraft av konsumenterna om inte glorian ska hamna på sned. Kanske känner många igen sig i den Facebook-kommentar jag läste häromdagen från någon som fått klart för sig att all halloumi kommer från Cypern, och där finns ingen Kravmärkning.

”Åh, jag blir så uppgiven, trött och arg. Jag vill inte ha mer konsumentansvar. Jag vill att det som finns i affären är OK!”

Ett råd till den uppgivna konsumenten: handla svenskt! Då får du i alla fall många rätt i din önskan att få gott matsamvete. Men vi kan inte äta utan att påverka klimat och miljö. Vill man görs rätt får man tänka efter, för allt är inte så enkelt som Skolverket tycks tro.

Etiketter: , ,
0 kommentarer

Protesterna blev för starka

8 mars, 2019
Kategori:
Max veganska alternativ får nu klara sig utan Djurens rätts certifiering.

Det dröjde ett knappt dygn, sedan avbröt Max samarbetet med Djurens rätt. Konstigt nog insåg de inte tidigare att de hamnat i olämpligt sällskap.

Men efter massiva protester i sociala medier från både kunder och köttproducenter blev trycket för hårt. Max väljer att avbryta veganmärkningen tillsammans med Djurens rätt.

– Det är väldigt tråkigt att se att Max låter en liten grupp med starka intressen styra det här beslutet. Vi kan se att reaktionerna de har fått i sociala medier är samordnade, det är ett drev som Max nu tyvärr viker sig för, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens Rätt.

Liten grupp? Är det de som äter kött eller de som levererar kött till Max som hon hänvisar till. Köttätarna är väl ändå fortfarande i klar majoritet. Och vad det gäller köttproducenterna är de ju tyvärr en krympande yrkesgrupp, liksom resten av bondekåren. De som protesterat mot samarbetet är dock betydligt fler.

Det är också svårt att förstå vad hon menar med ett samordnat drev. Vi är helt enkelt många som tycker att det är märkligt att en hamburgerrestaurang lierar sig med en organisation som har som yttersta mål att all köttproduktion och köttätande ska upphöra. Att samma organisation dessutom har kopplingar till militanta djurrättsaktivister gör ju inte saken bättre. Särskilt inte strax efter att debatten om aktivisternas hot och trakasserier varit livlig i medierna.

Jag vänder mig varken mot att folk vill äta växtbaserad mat eller att Max serverar veganska och vegetariska alternativ. Men jag förstår inte varför de veganska rätterna måste certifieras av Djurens rätt. En certifiering bör väl utföras av en opartisk instans?

Gång på gång tvingas vi uppleva hur ambitionen att vara politiskt korrekt går före det sunda förnuftet. Kan okunskapen verkligen vara så djup att ansvariga inte förstår varifrån maten kommer? Både köttet som serveras på Max och många av grönsakerna produceras av Sveriges bönder. Det kan vara värt att fundera över ibland.

Etiketter: , , ,
1 kommentarer

Ingen skålar i mjölk på Grammisgalan

25 januari, 2019
Kategori:
Det är väl inte i första hand mjölken som brukar flöda på galor.

Än en gång gör sig någon billiga poäng med hänvisning till klimatet. Årets Grammisgala basunerar ut att den är ”mjölk- och mejerifri”.

Grammisgalans arrangör Ifpi Sverige ska byta ut alla mejeriprodukter till växtbaserade alternativ. På så sätt vill man visa att det kan vara ”ganska enkelt att göra skillnad för miljön”.

Men nu är det väl inte främst mjölken som brukar flöda på Grammisgalan. Så uppoffringen och klimateffekten torde vara tämligen minimal.

Arrangörerna hänvisar till Världsnaturfondens (WWF) beräkningar av hur många koldioxidekvivalenter en genomsnittlig middag får ligga på för att nå Parisavtalets mål om att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Sedan har man låtit havredryckstillverkaren Oatly räkna ut vad en festmåltid utan mjölk- och mejeriprodukter ligger på. Snacka om att göra bocken till trädgårdsmästare!

Den helt och hållet växtbaserade galamiddagen landar enligt Oatlys beräkningar på 0,66 kilo koldioxidekvivalenter (kg CO2e) per person. (En idealisk måltid ska enligt WWFs beräkningar ligga på 0,5 kg CO2e.) Det går att välja till kött som huvudrätt, men då blir klimatpåverkan 1,6 kg CO2e. Om den som ändå vågar beställa kött bordsplaceras i en särskild skamvrå framgår inte av pressmeddelandet.

Nä Ifpi, det här är inte i första hand en klimatinsats utan inget annat än en PR-kupp. Ingenstans i beräkningarna nämns klimatavtrycket från de importerade drycker, som säkert kommer att konsumeras flitigt under kvällen. Inte heller övrig energiåtgång för galan eller klimatpåverkan från alla dem som kommer resande dit.

Jag känner bara en sån otrolig trötthet inför alla dessa dubbelmoralister som försöker köpa sig gott samvete genom att sila mygg och svälja kameler i klimatdebatten. Det började med Vasaloppet och Göteborgsvarvet. Och långt dessförinnan musikfestivalen Way Out West, där Oatly gick in som sponsor och därmed förbjöd all mjölkkonsumtion på festivalområdet. Frågan är väl om inte Oatly ställt liknande krav även på Grammisgalan.

Jag är ingen klimatförnekare och inser allvaret i de utmaningar vi har framför oss. Men jag tror inte att de går att lösa med en eller annan reklamkupp.

Grammisgalan sänds i TV4 den 7 februari, men jag avstår gärna från att titta på den. Inte bara för att den är ”mjölkfri”, utan även för att en avstängd TV också är en insats för klimatet.

När Oatly gick in och sponsrade musikfestivalen Way Out West förbjuds all mjölk från festivalområdet. Foto: Gunilla Ander

 

Etiketter: , , ,
0 kommentarer

Djurbönderna måste få skydd

22 januari, 2019
Kategori:
Minkföretagarna i Hjo tappade tålamodet och gick till angrepp mot djurrättsaktivisterna. Foto: Polisen

En rättsstat kan aldrig acceptera att medborgarna tar lagen i egna händer. Därför fällde tingsrätten strax före jul två minkföretagare som slagit sönder vindrutan på aktivisternas bil.

Men en rättsstat borde inte heller kunna acceptera att företagare, som sköter sina jobb helt lagenligt och efter alla konstens regler, oupphörligt trakasseras. Det är lätt att förstå att den som år efter år förföljs av maskerade aktivister, får yxor och bensinbomber inkastade genom fönstren, hittar uppgrävda gravstenar i trädgården och får anonyma dödshot per post och telefon, till slut blir så arg, skrämd och uppgiven att den känner sig tvingad att ta saken i egna händer.

Vittnesmålen om hot mot djurägare är många. Land Lantbruk har i åratal berättat om de drabbade djurbönderna. I dag återger Göteborgs-Posten djurböndernas berättelser om hot och hat från aktivisterna. De är som tagna ur en skräckfilm. En 8-årig flicka kommer till skolgården som fyllts med ballonger och plakat där hennes pappa, som är djurägare, utpekas som mördare. En mjölkbonde får höra att hennes barn ska skickas till slakt. En fårbonde vaknar av att någon tänt på hans stall.
Se böndernas vittnesmål från Göteborgs-Posten:

GP granskar: Terrorn mot bönderna

”Vi kommer att locka ut dig på din tomt och där kommer vi att avrätta dig.” Nedbrända gårdar. Yxor, brandbomber och hot. Attentaten mot lantbrukare och deras barn blir fler och grövre.I GP:s granskning om terrorn mot bönderna läser några av dem upp hot de utsatts för från delar av veganrörelsen.Läs mer på GP.se: www.gp.se/1.12536727

Posted by Göteborgs-Posten on Sunday, January 20, 2019

En rättsstat måste kunna skydda sina medborgare. Det är ytterst ett hot mot vår demokrati om det med lagliga medel inte går att stoppa så kallade aktivister från att, under täckmantel av civil olydnad, göra livet till ett rent helvete för dem som bland annat ska förse oss andra med mat.

I en enkät, som nyligen gjordes av SLU, svarade 4 av 10 djurägare att de utsattes för hot förra året, men mörkertalet är stort. Bara hälften av djurägarna uppger i undersökningen att de polisanmält hoten. De övriga anser inte att det är någon idé eftersom polisen ändå inte gör något. Dessutom finns risken för att hoten och hatet blir värre efter en anmälan. Så sent som för några veckor sedan blev en svensk djurägare så allvarligt hotad att familjen nu tvingats flytta till skyddat boende.

Även om både polis och övriga rättsväsendet försäkrar att de tar dessa brott på allvar, finns en valhänthet. Och aktivisterna tycks känna till och ta alla chanser till att utnyttja lagstiftningens kryphål.

Det är glädjande att staten nu avsatt tre miljoner för att SLU, KTH och LRF tvärvetenskapligt ska kunna undersöka problemen och komma fram till förslag på motåtgärder. Kanske måste lagstiftningen ändras. Ett rimligt första krav är  att det borde vara förbjudet att ordna demonstrationer och manifestationer på någon annans gårdsplan. Eller att stå maskerad utanför domstolen och hota vittnen.

Djurrättsaktivister demonstrerar utanför en minkfarm i Falkenberg. Foto: Lotta Bäckberg
Etiketter: , , , , ,
1 kommentarer

Håll tummarna för lantbruksåret 2019

7 januari, 2019
Kategori:
Sommarens skogsbränder satte sina spår både i skogen och hos skogsägarna.

Lantbruksåret 2018 har lagts till handlingarna med blandade känslor. Många skulle nog kalla det ett riktigt skitår, men det fanns trots allt ljusglimtar.

Spannmålsskörden blev i genomsnitt den sämsta på nästan 60 år och sommarens skogsbränder lämnade omfattande skador, både på skogen och hos en hel del människor. Foderbristen ledde till att vissa tvingades slakta djur i förtid.

Men för den som hade turen, för det var mest tur den här sommaren, att få bra skördar av till exempel maltkorn och grynhavre blev det riktigt bra betalt. Och mitt i allt elände fick sommarvärmen och torkan upp allmänhetens ögon för jordbrukets och livsmedelsproduktionens villkor och hur sårbara vi kan vara även i dagens samhälle.

Det måste i alla fall ha känts stärkande för alla kämpande bönder och djurägare att se den massiva uppbackning de fick av såväl konsumenter som handel och krögare. Förhoppningsvis finns sympatierna kvar även när priserna på svenska livsmedel kommer att höjas framöver.

Även om svenskarnas köttkonsumtion minskar ökar andelen svenskt kött.

Positivt är också allmänhetens starka förtroende för svenska bönder. Även om köttkonsumtionen sjunker har andelen svenskt kött, enligt Jordbruksverkets statistik, stadigt ökat sedan 2014. Det är väl ett erkännande så gott som något i den massiva klimatdebatt och antiköttpropaganda som pågår nu?

I en undersökning som gjordes av Landshypotek strax före jul sa också 9 av 10 svenskar att de är beredda att betala mer för svensk mat. 4 av 10 hade ändrat inställning på grund av förra sommarens torka. Liknande resultat visade flera andra undersökningar förra året. Svenskarna värderar ”sina” bönder högt.

2019, vad händer i år då? Ja, förhoppningsvis får vi snart en regering, utan ett kostsamt nyval. Får jag fortsätta att önska skulle jag däremot vilja ha val i Storbritannien, en ny folkomröstning om Brexit. Ingen kan riktigt överskåda den fulla effekten av Brexit, och det börjar alltfler britter också  att inse.

Jag önskar även att det blir en konstruktiv och saklig debatt inför valet till Europaparlamentet, att vi får ett parlament där demokratiska och humanistiska principer får styra och en kommissionär som har kraft att driva igenom en framåtsyftande jordbrukspolitik i CAP2020.

På svenska åkrar ser det just nu bra ut. Höstsådden har varit rekordstor och vädret hittills gynnsamt. Vad som skulle hända om det blir ytterligare en rekordvarm och torr sommar vill vi helst inte tänka på. Förhoppningsvis är myndigheter, politiker och lantbrukare bättre förberedda än förra sommaren. Få svenska lantbruk har dock den långsiktiga lönsamhet att de klarar ännu ett förlustår.

Så låt oss hålla tummarna för att det snart kommer ett skyddande snötäcke över grödorna, ordentligt med nederbörd som kan fylla på grundvattennivåerna under våren och en lagom varm sommar.

Vi håller tummarna för att nederbörden under våren fyller på grundvattennivåerna till sommaren.
Etiketter: , , , ,
0 kommentarer

Britterna litar på sina bönder

20 november, 2018
Kategori:

Brittiska bönder är tveksamma till Brexit. I den engelska lantbrukstidningen Farmer’s Weeklys undersökning är en majoritet övertygad om att Brexitavtalet kommer att vara dåligt för deras företag.

Efter två års förhandlingar mellan Storbritannien och EU presenterades förra veckan ett drygt 500 sidor tjockt dokument om hur skilsmässan ska genomföras. Avtalsförslaget kommer troligen att godkännas av övriga 27 medlemsländer vid ett toppmöte den kommande helgen. Därefter hoppas premiärminister Theresa May att det ska röstas igenom i det brittiska parlamentet i december. 29 mars nästa år ska utträdet vara definitivt.

Omröstningen om Brexit pågår just nu på Farmer’s Weeklys webbsida och i skrivande stund var 62 procent emot Brexit och 38 procent för. (Följ omröstningen här.) Detta trots att mycket få detaljer om lantbrukets situation efter Brexit blivit kända ännu. Förra veckan genomfördes en liknande undersökning om en andra folkomröstning. Då var drygt 60 procent för en ny Brexitomröstning. (Se resultatet av den omröstningen här.)

Även om mycket fortfarande oklart för de brittiska bönderna, är en sak säker. Efter brytningen med EU kommer de att bli mer beroende av sina inhemska konsumenter. Därför borde de uppskatta den marknadsföring av bonden som är tydlig i många stora butikskedjor. Vid ett besök i Brighton nyligen gjorde jag en helt ovetenskaplig undersökning av hur synlig bonden är i butiken, och överallt bland hyllorna möttes jag av leende bönder.

Leende och förtroendefulla tittar de engelska bönderna emot i matbutiken.

Populärast verkar bönderna vara i anslutning till färskt kött, mejerivaror, ägg och grönsaker. Det kanske inte är så förvånande eftersom många kunder ställer särskilt höga krav på hur dessa livsmedel produceras. Bönderna tittar förtroendeingivande och vänligt rakt på dig. Ofta har de kor, grisar eller höns i bakgrunden, som ett bevis på att de är riktigt bönder.

Hur kan någon så trovärdig producera något annat än förstklassig mat? Och om han gör det är det faktiskt möjligt att ställa honom till svars, eftersom både bondens och gårdens namn står utskrivet.

De flesta butikskedjor har en text om sitt bondesamarbete på webbplatsen under rubriken Corporate Social Responsibilty (CSR), företagets samhällsansvar. Där tävlar de om att vara bondens bästa vän. Butikskedjan Waitrose påstår sig till och med vara lantbrukare, eftersom den äger en egen gård- Leckford Estate, som var hem till en av kedjans tidigare ägare, John Spedan Lewis.

Brittiska McDonald’s film om mjölken de använder. (Notera att den levereras av Arla.)

”Down to earth” och ”Back to basic” är tydligen vad som gäller också inom brittisk marknadsföring. Även i Storbritannien har McDonald’s ett samarbete med bönderna, där de bland annat prisar den goda djurskötseln, hållbart lantbruk och unga ledare inom de gröna näringarna. Känns det igen?

Det är många som vill rida på bondens höga trovärdighet, och känslan för det egna landets lantbruk verkar finnas djupt i folksjälen hos långt fler än de svenska konsumenterna.

Etiketter: , , , , ,
0 kommentarer