Drömmen blev en skräckfilm

8 maj, 2018
Kategori:
Vackert som ett vykort? Ja, om det inte varit för de döda fåren vid vattenbrynet. Foto: Marianne Lindberg

Det måste vara fruktansvärt att leva med en ständig oro för att ens djur ska ligga döda i hagen. Efter 13 vargattacker med närmare 150 dödade får ger ägarna på Molstaberg upp. De orkar inte samla ihop fler kadaver.

Så har ytterligare en landsbydsföretagare tappat energin och orken. Och fått en ordentlig knäck i ekonomin. Det som före vargangreppen var en mönstergård, en av Södermanlands största fåruppfödningar, tvingas nu att slå igen.

– Vår dröm har förvandlats till en skräckfilm, sa ägaren Johan Lundgren när han mötte media igår. Bara några timmar efter att länsstyrelsen sagt nej till skyddsjakt.

Johan Lundgren, fårägare på Molstaberg, orkar inte fortsätta med fårproduktionen. Foto: Marianne Lindberg

Det var lugnt ett par år, men nu har vargarna i Sjundareviret fått smak på får igen. Det är enklast för dem att jaga och bita ihjäl tamdjur. Lyckas vargen forcera inhägnaden hinner den på kort tid bita ihjäl många får, som är instängda på en relativt liten yta.

Det finns beslut både i den svenska riksdagen och i EU om att det ska finnas varg i Sverige, men samtidigt står det i förarbetena till rovdjurslagstiftningen att rovdjuren inte ska få försvåra tamdjursproduktion. Molstaberg är inte den första eller enda fårgård som känner sig tvingad att lägga ned på grund av rovdjurstrycket. Och i Sjundareviret finns ett 50-tal andra djurhållare vars djur nu riskerar att bli vargarnas byten.

Som ett ödets ironi presenterade Naturvårdsverket igår en rapport om att tjuvjakten på rovdjur ökar. Över 50 vargar skjuts illegalt varje år. Ser de sambandet?

Den kryptiska förkortningen SGT, dyker upp här och där i kommentarsfälten när vargjakten debatteras i sociala medier. Den står för Skjut, Gräv ned och Tig och behöver väl knappast någon ytterligare förklaring.

En syn som riskerar att möta svenska fårägare. Foto: Maria Törner

Ett samhälle som inte får acceptans och förståelse för sina lagar är farligt ute. Risken finns att medborgarna till slut tar saken i egna händer. Jag försvarar verkligen inte tjuvjakt, men kan förstå varför förtvivlade och frustrerade människor ser det som en sista utväg.

Samtidigt som flera partier i valrörelsen kämpar för att få ihop stad och landsbygd i ett enat Sverige kan vargen bli den kil som slår isär det. Utmaningen för politikerna är att lyckas jämka ihop två helt skilda verkligheter. Den för dem som har vargen runt knuten och för dem som lever med den i teorin, eller som ett ärende på skrivbordet.

0 kommentarer

Tiden inne för svenska vinresor?

4 maj, 2018

Riksdagen har sagt ja till gårdsförsäljning av alkohol, men några vinresor till svenska gårdar blir det inte förrän det finns en regering som säger ja.

Det var allianspartierna som med stöd av Sverigedemokraterna i veckan som gick röstade ja till att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Regeringspartierna stödda av Vänsterpartiet är dock fortfarande emot.

Motståndarna hävdar att gårdsförsäljning i förlängningen leder till ett avskaffande av Systembolaget och en ökad alkoholkonsumtion. Släpper Sverige på alkoholmonopolet kan det inte bara gälla för småskaliga tillverkare av vin och öl, då måste även internationella spritföretag ges tillåtelse att sälja alkohol.

Ett svenskt vin som kanske snart kan köpas direkt från vingården Stora Boråkra. Foto: Ann Lindén

Förespråkarna, ledda av bland andra förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson(c) och centerpolitikern Kristina Yngwe, anser inte att det behöver bli så. Det går att tillämpa den finska modellen där gårdsförsäljning bara är tillåten upp till en viss volymprocent. Sprit och andra starkare alkoholdrycker ska även i fortsättningen bara få säljas av det statliga monopolet.

Det är ingen hemlighet att LRF drivit ett intensivt lobbyarbete för att gå igång gårdsförsäljning av alkohol. I vintras presenterade man en utredning som visar att den svenska dryckesindustrin idag sysselsätter drygt 2500 personer. De lokala bryggerierna har ökat explosionsartat under senare år. Från sju vid sekelskiftet till över 400 småbryggerier förra året. Vid årsskiftet fanns också 76 svenska vingårdar. Kvaliteten på dryckerna har också förbättrats väsentligt de senaste åren och de anses nu av vinkännare vara så bra att de kan serveras på de finaste middagar. När Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin höll högtidssammankomst i vintras talade gourmeten och vinkonnässören Carl-Jan Granqvist sig varm för de svenska dryckerna. Det var för övrigt första gången som det serverades enbart svenska drycker på en middag i Stockholms stadshus.

LRF bjöd nyligen in politiker till ölprovning på Qvänum Mat & Malt för att propagera för gårdsförsäljning. Anders Johannesson från LRF och bryggaren Claes Wernersson testar ett av gårdens öl. Foto: Göran Berglund

Även turistbranschen har förespråkat gårdsförsäljning, då det skulle kunna utveckla landsbygdsturismen och skapa underlag för kulinariska resor på ett helt annat sätt än idag.

Det ofta utskällda Systembolaget har varit till stor nytta för Sverige. Både för att begränsa alkoholkonsumtionen och för att erbjuda svenskarna ett brett sortiment av alkoholhaltiga kvalitetsdrycker. På senare år har också utbudet av svenska drycker ökat väsentligt, men det är inte helt enkelt för en småskalig producent att komma in på butikshyllorna.

Det blir också lite kontraproduktivt om regeringen å ena sidan i livsmedelsstrategin jobbar för att öka den inhemska produktionen av både mat och dryck. Och å andra sidan inte ger dryckestillverkarna alla möjligheter att sälja och marknadsföra sina produkter.

0 kommentarer

Mat för klimaträddare?

28 april, 2018
Kategori:
”Medium rare” med hjälp av rödbetsextrakt. Källa: Pressbild Impossible Foods.

En vegetarisk hamburgare med rinnande ”köttsaft” från rödbetor. Är det framtidens mat?

Det amerikanska företaget Beyond Meat har tagit fram den helt plantbaserade hamburgaren som enligt marknadsföringen riktar sig till ”dem som älskar kött”.

En berättigad fråga är då varför de inte äter kött? Känns det inte lite bakvänt att vara vegetarian och längta så mycket efter en blodig hamburgare?

I senaste Ungdomsbarometern uppgav de tillfrågade mellan 18 och 24 år att deras främsta anledning till att äta vegetariskt var att de oroade sig för klimatet och hälsan. Kanske är det just de oroliga ungdomarna Beyond Meat siktat in sig på.

Nyligen lyssnade jag på ett par omvärldsspanare från företaget United Minds som påstod att vi står inför nästa stora matrevolution. Enligt dem befinner vi oss i skiftet mellan animaliskt och vegetabiliskt protein. I Kalifornien, där omvärldsbevakarna spanat, går alltfler över till vegetarisk kost. De ställer också andra krav på maten än att den ska smaka gott och mätta. Maten ska även ge dem hälsa, skönhet och ett gott samvete.

En 100 procent vegetarisk sk*nka.
En 100 procent vegetarisk sk*nka.

Frankrike antog nyligen en lag om att korv, biff, stek och bacon måste innehålla kött. Tillverkare av vegetariska produkter får kalla dem något annat. Korvish, järpish eller faluish kanske, som Scans flirt med de oroliga köttätarna heter. De har enligt reklamen ”inbyggda grönsaker”, som ärtor, bönor och rotfrukter. Söndermalda till oigenkännlighet som ett slags alibi för klimaträddarna.

Faluish - korv med 47 procent grönsaker i. Foto: Scan.
Faluish – korv med 47 procent grönsaker i. Foto: Scan.

Själv äter jag gärna grönsaker, men föredrar dem frilagda. Jag tänker också fortsätta äta kött i rimliga mängder, men jag väljer bort det billiga fulköttet. För när maten blir alltför billig är det någon i livsmedelskedjan som fått betala priset. Och det troligaste är att det drabbar de första leden, det vill säga djuren och bonden.

 

0 kommentarer

Hög tid för vårbruk

23 april, 2018

Äntligen vårbruk! Även om det inte kommit igång i hela landet ännu, exploderade det i södra Sverige i helgen.

Hårt arbete och långa arbetsdagar väntar, men det ligger också mycket förväntningar och förhoppningar i luften. Nu är det bara att hålla tummarna för bra väder.

En av de mest angenäma stunderna under arbetsåret måste väl vara när man får tid att ta en paus, sitta i åkerkanten med en kopp kaffe, känna solen värma det dammiga ansiktet och höra en uppskrämd lärka drilla. Eller att vända sig om och se ut över den färdigsådda åkern i traktorns bakruta.

Vårbruk 2014 maltkorn Jens Jönsson Skivarp vårsådd Fält, fåror, traktor, åker

Mitt Instagram-flöde svämmar över av vårbruksbilder just nu och det går inte att ta miste på glädjen i kommentarerna.

Jordbruket får ofta kritik för att det hotar miljön – fåglar, fjärilar, bin med mera. Men det glöms bort att det faktiskt också är jordbruket som skapar landskapet som ger förutsättningar för dessa arter. Var skulle lärkan häcka och bina samla nektar utan ett jordbrukslandskap?

Själv har jag bara några pallkragar och ett växthus att vårbruka i. Tomatplantor, chili, paprika och luktärter står på fönsterbrädan och väntar på utplantering. Sallad, dill, morötter, spenat och rädisor kom i jorden i helgen.

Även en liten odling ger tillfredsställelse. Jag kan knappt bärga mig innan plantorna tittar upp ur jorden och lyckan är stor när det äntligen är dags att skörda.

0 kommentarer

Journalistik eller språkrör?

19 april, 2018

Vad ska en organisationstidning vara? Självständig journalistik eller ett språkrör?

Åsikterna går isär, men enligt en ny undersökning från Kantar Sifo är önskemålen om en fri journalistisk i medlemstidningen större från organisationer som satsar på lobbyarbete.

– Jag tror att en fri tidning ger hyresgästerna en starkare ställning, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, med tidningen Hem & Hyra.

– Det är klart att det inte var jättekul när de granskade mitt arvode och alla grannar fick veta precis vad jag tjänar. Men det är sånt man får stå ut med i min ställning.

lbr

Enligt Kantar Sifos intervjuer med tio förbundsordförande finns det en svag förskjutning mot en hårdare styrning av organisationstidningarna jämfört med för fem år sedan. Förklaringen tros vara pressad ekonomi, men också att det Folkrörelse-Sverige, vari många organisationer bildades, inte finns kvar längre. Många organisationer står inför stora omställningar. Och då ses även tidningarnas ställning och funktion över.

När jag för drygt två år sedan intervjuade företrädare och förtroendevalda inom LRF fanns en mycket stark majoritet för att Land Lantbruk och Land Skogsbruk skulle få behålla sin självständiga ställning. Och med tanke på att tidningarna i medlemsundersökningar rankas som den populäraste medlemsförmånen verkar även läsarna uppskatta det.

tryck

 

Media med oberoende journalistik har också högre trovärdighet även utanför medlemsleden och blir mer citerad i andra medier.

Så även om det svider i skinnet när medlemstidningen granskar den egna organisationen tycks det vara värt det i längden.

– Men man ska komma ihåg att det bara krävs en motion med majoritet för att ändra på det, säger Marie Linder.

Här fördes diskussionen. 

0 kommentarer