Drömmen blev en skräckfilm

8 maj, 2018
Kategori:
Vackert som ett vykort? Ja, om det inte varit för de döda fåren vid vattenbrynet. Foto: Marianne Lindberg

Det måste vara fruktansvärt att leva med en ständig oro för att ens djur ska ligga döda i hagen. Efter 13 vargattacker med närmare 150 dödade får ger ägarna på Molstaberg upp. De orkar inte samla ihop fler kadaver.

Så har ytterligare en landsbydsföretagare tappat energin och orken. Och fått en ordentlig knäck i ekonomin. Det som före vargangreppen var en mönstergård, en av Södermanlands största fåruppfödningar, tvingas nu att slå igen.

– Vår dröm har förvandlats till en skräckfilm, sa ägaren Johan Lundgren när han mötte media igår. Bara några timmar efter att länsstyrelsen sagt nej till skyddsjakt.

Johan Lundgren, fårägare på Molstaberg, orkar inte fortsätta med fårproduktionen. Foto: Marianne Lindberg

Det var lugnt ett par år, men nu har vargarna i Sjundareviret fått smak på får igen. Det är enklast för dem att jaga och bita ihjäl tamdjur. Lyckas vargen forcera inhägnaden hinner den på kort tid bita ihjäl många får, som är instängda på en relativt liten yta.

Det finns beslut både i den svenska riksdagen och i EU om att det ska finnas varg i Sverige, men samtidigt står det i förarbetena till rovdjurslagstiftningen att rovdjuren inte ska få försvåra tamdjursproduktion. Molstaberg är inte den första eller enda fårgård som känner sig tvingad att lägga ned på grund av rovdjurstrycket. Och i Sjundareviret finns ett 50-tal andra djurhållare vars djur nu riskerar att bli vargarnas byten.

Som ett ödets ironi presenterade Naturvårdsverket igår en rapport om att tjuvjakten på rovdjur ökar. Över 50 vargar skjuts illegalt varje år. Ser de sambandet?

Den kryptiska förkortningen SGT, dyker upp här och där i kommentarsfälten när vargjakten debatteras i sociala medier. Den står för Skjut, Gräv ned och Tig och behöver väl knappast någon ytterligare förklaring.

En syn som riskerar att möta svenska fårägare. Foto: Maria Törner

Ett samhälle som inte får acceptans och förståelse för sina lagar är farligt ute. Risken finns att medborgarna till slut tar saken i egna händer. Jag försvarar verkligen inte tjuvjakt, men kan förstå varför förtvivlade och frustrerade människor ser det som en sista utväg.

Samtidigt som flera partier i valrörelsen kämpar för att få ihop stad och landsbygd i ett enat Sverige kan vargen bli den kil som slår isär det. Utmaningen för politikerna är att lyckas jämka ihop två helt skilda verkligheter. Den för dem som har vargen runt knuten och för dem som lever med den i teorin, eller som ett ärende på skrivbordet.

Slaget om landsbygden
Tiden inne för svenska vinresor?