Torkan slår hårt mot Gotland

4 juli, 2018
Kategori:
Direkt utanför ringmuren gör sig torkan påmind.

Medan vin och vatten flödar i Almedalen lider landet utanför ringmuren av svår torka. Betena är sönderbrända och de två millimeter regn som kom på måndagskvällen gjorde varken Almedalsbesökare eller bönder glada.

På ett fält utanför Dalhem är höstkornet redan tröskat. En månad tidigare än vanligt och med halv skörd som resultat, 2,5 ton per hektar. Men de magra axen var mogna och skörden behövs som foder.

Här och var har spannmålen skördats för att bli till vinterfoder åt djuren. Åtminstone hoppas man att det ska dröja till vintern innan det behöver användas till stödutfodring.

Det kanske inte är värre på Gotland än på flera andra platser i Sverige, men det är i alla fall värre än i Finland. Det berättar en ung politiker från Svenska Folkpartiet, som jag träffar i Almedalen. Han såg redan när planet flög in över Gotland att ”här är det illa”.

Ute på den gotländska landsbygden är betet brunbränt och en del av spannmålen redan tröskad.

Anna Törnfelt, LRFs regionordförande på Gotland är också bekymrad, men en sak gör henne lite glad. Uppmärksamheten från riksmedierna har varit stor. På onsdagseftermiddagen var hon med i Nordegren & Epstein i radions P1 och tidigare har bland andra Metro intervjuat henne. Det är positivt att inte bara politikerna, utan även svenska folket får veta hur kämpigt bönderna har det just nu. Då kanske de kan bidra bland annat genom att handla svenskt.

Annars är det två ämnen som sticker ut bland Almedalsseminarierna – hållbarhet och #metoo. Och även om det senare åtminstone i Almedalen inte handlar så mycket om lantbruk, är det första desto mer inriktat på livsmedelsproduktionen. Ibland känns det som om klimatförändringen står och faller med vad vi äter.

– Det är bra att intresset för maten och livsmedelsproduktionen ökat, säger grönsaksodlaren Magdalena Hermelin. Men när stadsbor kommer ut till mig i sina stora Landrovers för att köpa ekologiska grönsaker, och tror att de gjort en insats för klimatet. Då känns det lite snedvridet.

Grönsaksodlaren Magdalena Hermelin är rädd för att maten får ta alltför stor del av klimatförändringen. Till vänster gotlandsbonden Andreas Nypelius och till höger samtalsledaren Julia Bendelin.

Lyssna på inslaget om torkan i Nordegren & Epstein. (22 minuter in i sändningen.)

Etiketter: , , , ,
0 kommentarer

På premiär i Almedalen

2 juli, 2018
Kategori:
Almedalen är en park i Visby som efter att Palme höll tal här för 50 år sedan har utvecklats till en jättelik demokratimanifestation.

För första gången på Almedalsveckan och jag är som ett barn i en godisbutik. Jag tittar mig storögt omkring och vill ha allt. Men att hinna vara med på allt är en omöjlighet.
Almedalen firar 50-årsjubileum i år. Det är 50 år sedan Olof Palme klev upp på ett lastbilsflak i Almedalen och höll sitt första tal här.

50 år och större än någonsin. 4300 evenemang ordnas under veckan, med en peak på tisdagen (1150 bara den dagen) då även LRF har ”sin” dag.

Kanske är klimax nått. Jordens Vänner har till exempel flyttat utdelningen av sitt Greenwash-pris till Stockholm i mitten av augusti för att få mer uppmärksamhet. Men det sa man å andra sidan redan förra året, när Stefan Löfven uteblev, och sedan dess har det tillkommit 200 evenemang.

Sätten att få uppmärksamhet i Almedalen är många. Här ett hemlöshetsprojekt som spritt ut kuddar i hela Visby.

Jag känner mig lite kluven till Almedalsveckan. Det är både ett märkligt och ett fantastiskt fenomen. Å ena sidan är det en hyllning till demokratin och ett gigantiskt folkuniversitet. Alla får komma till tals och seminarier om de mest skilda ämnen är öppna för alla. Å andra sidan är det ett jättelikt cocktailparty för en utvald del av befolkningen. Politiker, PR-folk, lobbyister och journalister – ungefär samma människor som är på Twitter. Inte vem som helst kan och har råd att ta sig hit den här veckan.

För några veckor sedan var jag på politikerveckan i Järva, utanför Stockholm. Alldeles i kanten av de så kallade utanförskapsområdena Tensta och Rinkeby. Betydligt mindre än Almedalen, men också mer folkligt. Här var politikerna och PR-folket i minoritet. Istället dominerades Järvaveckan av så kallat vanligt folk. Många invandrarungdomar från Somalia och andra länder med helt annorlunda politiska system. Det kändes verkligen som ett sätt för demokratin och politikerna att nå ut till människor som annars inte har tillgång till den politiska arenan.

Men även i Almedalen finns det vanliga väljare. Som våra rumsgrannar Kerstin och Sven Johan, före detta bönder som åkt från Halland för att lära sig mer på seminarier och mingel.

Kanske är det ändå arrangemang som de i Almedalen och Järva, som som skulle kunna återskapa förtroendet för demokratin.

Ett av drygt 4000 seminarier i Almedalen. Coop diskuterar med en panel hur het vegotrenden är. Åsa Sahlberg, till vänster frågar ut Kaj Török, Max, Annelie Bylund, Coop, Anna Karin Lindras, Livsmedelsverket och Gustav Johansson, vegankock.
Etiketter: , ,
0 kommentarer

Har Stockholm råd att INTE behålla sin mjölkgård?

28 juni, 2018
Kategori:
Malin Östlingsson och Fredrik Segerberg riskerar att få lämna arrendegården Åva när Stockholms stad vill sälja.

Stockholms sista mjölkgård är i fara. Länsstyrelsen har dömt ut ladugården på Åva gård och Stockholms stad tycker det blir för dyrt att rusta.

Åva gård arrenderas av Fredrik Segerberg och Malin Östlingsson som visat upp lantbruket och mjölkproduktionen för skolklasser och andra studiebesök. Enligt stadens beräkningar skulle det kosta 30 miljoner kronor att bygga ny ladugård och rusta upp gårdens boningshus. Därför vill man lösa ut arrendatorerna och sälja gården.

Gården skulle kunna rustas för en betydligt lägre summa. Hushållningssällskapet har beräknat det till 17 miljoner kronor.

För ett par år sedan ställdes Göteborg inför precis samma dilemma. Rusta eller sälja kommunens enda mjölkgård? Miljöpartiets kommunalråd Ulf Kamne drev igenom en upprustning för 17 miljoner kronor och utvecklade samtidigt visningsverksamheten.

Göteborgs kommun valde att rusta sin sista mjölkgård för några år sedan till arrendatorn Ronny Johanssons stora glädje.

Den moderata oppositionen rasade över den rödgrönrosa majoritetens kapitalslöseri. Moderaterna hade hellre velat sälja gården och låta skoleleverna studera kor någon annanstans.

Även i Stockholms styrs staden av en rödgrönrosa majoritet, men det verkar ha mindre betydelse. Vad det politiskt ansvarige borgarrådet, med partibeteckningen S, tycker vet vi inte, eftersom staden skickat fram en pressansvarig att föra talan. Hennes enda kommentar är att 30 miljoner är alldeles för mycket pengar. Varför staden skjutit på underhållet tills ladugården blev utdömd får vi inget svar på. Man anar dock mellan raderna att den inte vill äga någon bondgård och nu ser chansen att bli av med den.

Resonemanget känns kortsiktigt. Stockholmsbarnen borde ha minst lika stort behov av att lära sig var maten kommer ifrån som göteborgarna? Intresset för mat ökar bland både barn och vuxna. Så även kunskapen om hur den produceras. Förutom att sprida kunskap om lantbruket och livsmedelsproduktionen gör dessutom mjölkkorna nytta som landskapsvårdare i det populära strövområdet runt Åva. Om staden säljer gården finns ju inga garantier för att betesdjuren blir kvar.

Storstadsbarn är nyfikna på kor och behöver lära sig var maten kommer ifrån. Här besöker elever Björksätra gård i Haninge.

Än är dock inte hoppet helt ute för Åva gård. Politikerna har fortfarande möjlighet att ändra sig och i dessa valtider spelar folkopinionen stor roll. Därför kan du själv bidra genom att skriva under den namninsamling som startats för att rädda gården.

Skriv under namninsamlingen.

För även om kommentarer i sociala medier tyder på att vissa stockholmare inte förstår värdet av stadens sista mjölkgård, så finns det många andra som vill ha kvar korna i Åva.

Etiketter: , ,
0 kommentarer

Världen blir vad du äter

15 juni, 2018
Kategori:
Sveriges miljöminister Isabella Lövin, läkaren Sania Nishtar, klimatexperten Christiana Figueres och Gunhild Stordalen höll presskonferens efter invigningen av Eat Forum.

Kan man förändra världen bara genom att vara kräsen med vad man lägger på tallriken? Ja, hävdar många och för deltagarna på Eat Forum är det en självklarhet.

Eat är en global, icke vinstdrivande organisation som arbetar för en mer hållbar livsmedelskedja. Den grundades 2014 av Gunhild Stordalen, läkare, filantrop och gift med den norska hotellmagnaten Petter Stordalen. I början av veckan hölls det femte Eat Forum med cirka 600 deltagare från ett 60-tal olika länder i Globen i Stockholm.

Det är en imponerande mängd höjdare som Eat hade lyckats locka till Sverige. Världsbankens VD, norska och svenska kungahuset, norska och svenska ministrar, gräddan från FN och WHO, företagsledare, världsberömda journalister och TV-programledare, men också all världens kockar och småbönder från Afrika och Indien.

Årets forum handlade mycket om matsvinn. Visste ni att en tredjedel av all mat som produceras på jorden under ett år antingen förstörs eller kastas bort? Om all mat kunde tas tillvara skulle den räcka till alla. I teorin skulle alla kunna äta sig mätta, men så enkelt vet vi ju alla att det inte är. Det är ju något som är skevt när 800 miljoner människor på jorden går och lägger sig hungriga varje kväll, samtidigt som två miljarder barn och vuxna lider av övervikt eller fetma.

Talarna på Eat Forum radar upp lösningar på matsvinnet. Ge de ”fula” grönsakerna upprättelse, återanvänd utgången mat som djurfoder, laga nya rätter på rester och lägg skatt på matsvinnet…

Ingen mjölk serveras till kaffet, utan vi får hålla tillgodo med havredryck.

Många av inläggen från scenen handlar om köttfri kost, om hur djurproduktionen påverkar klimatet och vad en omläggning till vegetarisk kost skulle betyda för jordklotet. Under de två dagarna serveras enbart vegetarisk mat och till kaffet endast havredryck. Men talarna är inte rabiata. Flera talar också om att kött är ett bra protein, att det är dyrt att framställa det utanför kon och att om priset inte går ner är det ett alternativ enbart för välbeställda.

Gunhild Stordalen hävdar att livsmedelsindustrin är den industri som genomgått de största förändringarna på senare tid och att den gjort det efter påtryckningar från konsumenterna. Det handlar om att förändra sig eller dö.

Diskussionerna håller sig på en teoretisk och abstrakt nivå. Utom vid några få tillfällen, som när ledaren för de indiska småbönderna säger att han tycker att det största hotet mot framtidens livsmedelsproduktion är att bönderna håller på att förlora hoppet. De utsätts för så mycket prövningar och får så dåligt betalt att de inte orkar mycket längre.

Även Norah Asiyo Ebuklin, småbonde och kvinnoledare från Uganda, är orolig för böndernas roll i livsmedelskedjan.

– Ni får inte glömma bort oss. Ni måste inkludera bönderna även i diskussionerna om framtiden, vädjar hon.

Läs mer på Eats webbplats.

Etiketter: , , , ,
0 kommentarer

Svenska råvarors klassresa

8 juni, 2018
Kategori:
Nu finns svenska tomater i alla färger och former.

Den svenska tomaten har gjort en klassresa, säger Sydgrönts VD Sara Bergner. Undrar om den inte fått sällskap på resan av flera andra svenska råvaror.

När Svenskmärkning AB nyligen bjöd in till tomatlansering hade mängder av olika sorter dukats upp – gröna, gula, svarta, röda, strimmiga, släta eller veckade – i alla storlekar och med eller utan kvist. Alla var naturligtvis svenska.

Konsumenterna nöjer sig inte längre med en typ av tomat, utan frågar efter olika sorter till olika rätter. Liknande krav ställs på till exempel svensk potatis och äpplen.

När jag första gången besökte butiken Whole Foods i London fylldes jag av glädje. Det var så imponerande att se deras grönsaksdisk och det utbud som fanns där. Det inspirerade och väckte lust. Där fanns också ägg, tomater, äpplen och potatis i olika storlekar, former och färger. Och alla hade en liten skylt om just den sortens egenskaper.

I Sverige fanns då fortfarande bara två potatisval – fast eller mjölig. Tittade man nog på påsen kunde man i bästa fall urskilja en sort, men vad som utmärkte just den, förutom om den var fast eller mjölig, gick inte att utläsa.

Idag finns många sorters potatis och tomater att välja på, även i en svensk mataffär. I bästa fall finns också information om vad som särskiljer den ena sorten från den andra.

 

Tomatodlaren Caroline Andersson odlar numera ett omfattande specialsortiment.

Kundernas ökade intresse för svenska råvaror är jätteroligt och verkligen viktigt att uppmuntra. Det borde ju också vara roligare att producera mat till kunder som ställer krav.

Och i och med märkningen Från Sverige har det också blivit lättare att hitta de svenska råvarorna. Över 8000 produkter som är märkta med Från Sverige finns nu på butikshyllorna. Allt från kött till blommor. För att få märkas krävs att uppfödning, odling, förädling och packning har skett i Sverige.

Idag är bara 15 procent av de tomater svenskarna äter odlade i landet, trots att svenska tomater är både klimatsmartare och mer smakrika än de importerade. Men fler och fler föredrar svenskt, inte bara när det gäller tomater.

Etiketter: , , ,
0 kommentarer

Hur klarar vi oss om kriget kommer?

28 maj, 2018
Kategori:

Det är Krisberedskapsvecka och när som helst får du broschyren ”Om  krisen eller kriget kommer” i postlådan. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag att förbereda svenska folket inför en kris.

I broschyren tas bland annat matbrist upp som en av riskerna. Det är inte något som oroat politiker och andra ansvariga nämnvärt tidigare, men den senaste tidens säkerhetspolitiska läge verkar ha fått fler och fler att tänka om.

Även välfyllda hyllor i matbutiken töms snabbt vid en avspärrning. Foto: Klas Andersson

Jag deltog i övningen SAMÖ Fokus för fyra år sedan. Alla tänkbara myndigheter och organisationer var med – polisen, livsmedelsverket, lokalradion, kommuner och landsting. Men MSB hade glömt bort jordbruket. LRF fick till slut vara med, men tvingades tjata sig in i övningen.

Lantbrukets stora betydelse visade sig dock med all önskvärd tydlighet under övningen. Scenariot var en kärnkraftsolycka i Oskarshamn och det dröjde inte lång tid innan bönderna var tvungna att hälla ut mjölken, fodret till kor och grisar tog slut och livsmedelsbutikernas hyllor gapade tomma.

När övningen var avslutad gjordes en uppsummerande tidning. Den pryddes av en ko på omslaget.

Nu är medvetenheten om jordbrukets roll i ett krisläge betydligt större. När försvarsminister Peter Hultqvist talade vid utdelningen av mejerimedaljer tidigare i våras lyfte han jordbrukets stora betydelse för Sveriges beredskap. Inte bara för livsmedelsförsörjningen, utan även för mobiliseringen.

Morötter är gott, men kan bli lite enahanda om det är det enda som bjuds.

Sverige har för tillfället full självförsörjning enbart på morötter, spannmål och socker. Något som LRF gjorde en grej av när man nyligen bjöd riksdagsledamöterna på fika med morotskaka. Lite torr blev den dock, utan varken ägg eller matfett.

– Om främmande makt bestämmer sig för att inta oss, gör den bäst i att ta med matsäck, sa LRFs ordförande Palle Borgström skämtsamt när han presenterade LRFs ”regeringsförklaring” i våras.

Etiketter: , , , , , ,
0 kommentarer