Lantbruksåret 2018 har lagts till handlingarna med blandade känslor. Många skulle nog kalla det ett riktigt skitår, men det fanns trots allt ljusglimtar.

Spannmålsskörden blev i genomsnitt den sämsta på nästan 60 år och sommarens skogsbränder lämnade omfattande skador, både på skogen och hos en hel del människor. Foderbristen ledde till att vissa tvingades slakta djur i förtid.

Men för den som hade turen, för det var mest tur den här sommaren, att få bra skördar av till exempel maltkorn och grynhavre blev det riktigt bra betalt. Och mitt i allt elände fick sommarvärmen och torkan upp allmänhetens ögon för jordbrukets och livsmedelsproduktionens villkor och hur sårbara vi kan vara även i dagens samhälle.

Det måste i alla fall ha känts stärkande för alla kämpande bönder och djurägare att se den massiva uppbackning de fick av såväl konsumenter som handel och krögare. Förhoppningsvis finns sympatierna kvar även när priserna på svenska livsmedel kommer att höjas framöver.

Positivt är också allmänhetens starka förtroende för svenska bönder. Även om köttkonsumtionen sjunker har andelen svenskt kött, enligt Jordbruksverkets statistik, stadigt ökat sedan 2014. Det är väl ett erkännande så gott som något i den massiva klimatdebatt och antiköttpropaganda som pågår nu?

I en undersökning som gjordes av Landshypotek strax före jul sa också 9 av 10 svenskar att de är beredda att betala mer för svensk mat. 4 av 10 hade ändrat inställning på grund av förra sommarens torka. Liknande resultat visade flera andra undersökningar förra året. Svenskarna värderar ”sina” bönder högt.

2019, vad händer i år då? Ja, förhoppningsvis får vi snart en regering, utan ett kostsamt nyval. Får jag fortsätta att önska skulle jag däremot vilja ha val i Storbritannien, en ny folkomröstning om Brexit. Ingen kan riktigt överskåda den fulla effekten av Brexit, och det börjar alltfler britter också  att inse.

Jag önskar även att det blir en konstruktiv och saklig debatt inför valet till Europaparlamentet, att vi får ett parlament där demokratiska och humanistiska principer får styra och en kommissionär som har kraft att driva igenom en framåtsyftande jordbrukspolitik i CAP2020.

På svenska åkrar ser det just nu bra ut. Höstsådden har varit rekordstor och vädret hittills gynnsamt. Vad som skulle hända om det blir ytterligare en rekordvarm och torr sommar vill vi helst inte tänka på. Förhoppningsvis är myndigheter, politiker och lantbrukare bättre förberedda än förra sommaren. Få svenska lantbruk har dock den långsiktiga lönsamhet att de klarar ännu ett förlustår.

Så låt oss hålla tummarna för att det snart kommer ett skyddande snötäcke över grödorna, ordentligt med nederbörd som kan fylla på grundvattennivåerna under våren och en lagom varm sommar.