Alla har sina utmaningar

21 juli, 2018
Belgian blue-kor måste förlösas med kejsarsnitt för att kalvarna är för muskulösa. Foto: Wikipedia

Häromdagen kritiserade jag TV4:s tyckarpanel för deras ytliga kommentarer om den rådande torkan. Det kändes synnerligen tondövt av panelen att ge sig på svenska bönder och lantbruket just när svensk matproduktion befinner sig mitt i den värsta krisen på många år.

Vem som helst kan visserligen trampa i klaveret, men om man sen fortsätter att klampa runt i det trots att det tjuter och larmar, då är de okunniga uttalandena inte en olycklig slump.

Efter snart 30 års arbete för Sveriges bönder betraktas jag säkert av många som en del av den så kallade bondelobbyn. Men så många års arbete inom lantbruket har också gett mig en hel del erfarenhet och många insikter. Jag har träffat och besökt många svenska bönder. Både absolut toppklass och de som kanske borde valt ett annat jobb.

Mitt engagemang i världsorganisationen för lantbruksjournalister har också gett mig möjlighet att resa runt till jordbruk i stora delar av världen.

Jag har sett uppfödning av wagyu-boskap i Japan — djur som tvingas stå stilla för att köttet ska bli så mört som möjligt. Sett biffkor slutuppfödas tätt, tätt ihopträngda på betongplattor i feedlots i Kanada och kikat in genom fönstren på en dansk kalkonuppfödning som var så salmonelladrabbad att allt därifrån behandlades som högriskavfall. Besökt belgiska bönder som stolt visat upp sina Belgian Blue-kor med alldeles nygjorda kejsarsnitt, eftersom kalvarna är så stora att de inte kan födas på naturligt sätt.

Och jag har varit i Argentina och sett korna på Pampas utfodras med GMO-soja eftersom de sönderbrända grässtråna inte räckte som bete.

Den nederländska gården släpper inte in oss i svinstallarna, men vi får kika genom fönstren och ser att smågrisarnas svansar är kuperade och suggorna fixerade. Foto: Lena Johansson

Förra veckan var jag i Nederländerna, ett land med ett modernt, högeffektivt jordbruk som i flera avseenden kan anses vara ett föregångsland. Men de gjorde ingen hemlighet av att de klippte av svansarna på griskultingarna och fixerade suggorna när de skulle grisa. Tvärtom nämnde de Sverige, där dessa metoder är förbjudna,  som ett avskräckande exempel där djurskyddet gått så långt att det inte längre går att bedriva en lönsam grisproduktion.

Jag har också varit i Nya Zeeland, som brukar framhållas som ett land som avskaffat alla subventioner till lantbruket. Dock finns där andra metoder att skydda och stödja det egna landets jordbruk. Till exempel är det helt förbjudet att importera honung.

Jo, svenskt jordbruk har också utmaningar. Och det är klart att det finns ett visst mått av nationalism i att framhålla det egna landets jordbruk. Men i Sveriges fall finns det även objektivt sett positiva faktorer, i till exempel djurhållningen.

Inget är svart eller vitt här i världen. Allt har sina plus och minus. Särskilt när en krympande andel bönder ska producera billiga livsmedel till en växande stadsbefolkning.

Nya zeeländska staten skyddar den världsberömda Manuka-honungen genom att förbjuda all honungsimport till landet. Foto: Lena Johansson
0 kommentarer

Pinsamt, TV4!

16 juli, 2018
Kategori:
TV4:s nyhetspanel flamsar sig igenom allvarliga ämnen som torkan. Foto: TV4

Mitt i en utlandsresa nås jag via sociala medier av en debatt i TV4:s Nyhetsmorgon, som retat upp och gjort många ledsna. En panel med proffstyckare debatterar torkan och hur den drabbat djurbönderna. Ett fruktansvärt lågvattenmärke.

Veronica Palm, före detta s-politiker i Stockholm, lyckas på något sätt få till det så att torkan egentligen är positiv, för vi ska ju ändå äta mindre kött. Och förresten är det ju köttproduktionen som orsakat torkan. Kristianstadsbladets ledarskribent Carolin Dahlman är väl med sin koppling till den skånska landsbygden närmast att betrakta som ett lantbruksalibi i debatten. Tyvärr har dock även hon väldigt grunda kunskaper i ämnet. 

Men värst är ändå Fredrik Segerfeldt, författare och liberal debattör. Han är snart 50 år, men tycks trots många års universitetsstudier fortfarande ha mycket kvar att lära. Eller gör han sig bara dum för att få plats i debatten?

Fredrik Segerfeldt säger att han aldrig köper svenskt kött, utan bara latinamerikanskt eftersom han anser sig veta att djuren där är lyckliga och går ute och betar året om. Svenska kor däremot är enligt Fredrik Segerfeldt, instängda i mörker halva året och blir så lyckliga när de släpps ut att de hoppar av glädje.

Och om det vore så farligt med antibiotika och antibiotikaresistens hävdar han, skulle väl folk dö av det i andra delar av världen?

Ja, Fredrik Segerfeldt, det är precis det de gör. Antibiotikaresistens är ett av de allvarligaste framtida hälsoproblem mänskligheten står inför och folk dör av det. Inte bara i andra delar av världen.

Jag kan inte förstå att någon kan låna sig till att låta så många grodor hoppa ur munnen på så kort tid. Även om det ger honom en plats i TV4:s morgonsoffa.

Den senaste veckan har jag varit utomlands på lantbruksjournalistkongress i Nederländerna, ett land som förstår att värdera sitt jordbruk. Därför har jag tvingats betrakta den svenska debatten på avstånd, men jag har förstått att bönderna fått nästan mangrant stöd i den svåra torkan och alla problem den för med sig. Men dramaturgin i media funkar så att när någon får nästan odelat stöd försöker media hitta en motpol. Någon som kan ta motsatt ståndpunkt och få igång en debatt.

Att ett så allvarligt problem, som drabbar långt fler än enskilda bönder, kan flamsas bort som det gjordes i TV4 är inte annat än fruktansvärt pinsamt. Vill man uppfattas som ett seriöst nyhetsprogram kan man inte lämna åsikter och felaktigheter som dessa oemotsagda. Det är ett hån mot tittare som arbetar hårt och seriöst för att förse oss andra med mat.

De så kallade lyckliga djuren i Sydamerika föds allt oftare upp i feedlots med tusentals djur tillsammans.
0 kommentarer

Lantbruket kan lösa många framtida problem

12 juli, 2018
Kategori:
Arjan Schermer har inte foder till sina kor av lantrasen Brandrode.

Torkan är det stora samtalsämnet även i Nederländerna. Faktum är att större delen av norra Europa verkar lida av torka. På den världskongress för lantbruksjournalister som jag just nu är på i Wageningen beklagar många det svåra läget för bönderna.

Arjan Schermer på Brandrood Kaasbrodereij utanför Ede i östra delen av Nederländerna producerar ekologisk hårdost av hög kvalitet, som tack vare kilopriset på 25 Euro gör att familjen kan leva på bara 20 kor. I år går dock osttillverkningen dåligt för att korna mjölkar så lite.

– De borde mjölka som allra bäst nu, men eftersom vi inte har något bete får jag betydligt mindre mjölk än vanligt. Vi tar in dem för mjölkning två gånger om dagen, men de senaste veckorna har vi varit tvungna att ge dem hö efter morgonmjölkningen. Betet är slut.

Gården har 20 hektar mark, 10 i närheten som används som bete och tio hektar lite längre bort som används till att odla foder till korna, av den utrotningshotade lantrasen Brandrode.

Arjan oroar sig för hur han ska få fodret att räcka till vintern. Eftersom torkan drabbat hela landet finns det inget överskott av hö och ensilage. Måste man köpa foder är det dyrt och korna, som även normalt bara mjölkar ungefär 4000 liter om året, behöver näringsrikt foder.

Ekstockarna som ska producera shiitakesvamp måste vattnas hela tiden.

Även shiitake-odlingen på granngården Makandra har problem. Ekstockarna som svampen odlas på måste ständigt vattnas för att de inte ska torka ut. Men frågan är hur länge till bevattningen kommer att tillåtas.

I norra Holland är den viktigaste grödan potatis hotad. Den lider också svårt att torkan, och eftersom vattnet kan innehålla potatisnematoder vågar man inte vattna fälten.

Även i grannlandet Tyskland längtar man efter regn. Visserligen föll 30 mm för några dagar sedan, men för de flesta grödor är det försent.  

Professor Louise Fresco, styrelseordförande för lantbruksuniversitetet Wageningen, varnar för att extrema väderförhållanden kan bli ett problem för framtidens lantbruk när en minoritet på landsbygden ska föda en växande majoritet i stora städer. 2030 beräknas världens befolkning vara 10 miljarder. Endast en liten del av dem kommer att bo på landsbygden och producera mat.

Men professor Fresco är optimist. Hon tror att ett hållbart cirkulärt lantbruk, där avfall från livsmedelsproduktionen omvandlas till energi och växtnäring, kommer att kunna producera mer mat, men även en hel del andra nyttigheter.

-Men här är ni en viktig länk, säger hon med direkt adress till alla journalister.

-Skriv inte bara om elände och misslyckanden inom jordbruket. Berätta också om alla lyckade exempel på vad jordbruket kan bidra med. Då först förstår politiker och allmänhet hur komplext lantbruket är och hur många faktorer som måste stämma för att vi ska lyckas. Då förstår de att bönderna är förutsättningen för att vi alla ska ha en framtid.

Vinbären på Makandra är trots torkan väldigt fina i år.
0 kommentarer

Torkan slår hårt mot Gotland

4 juli, 2018
Direkt utanför ringmuren gör sig torkan påmind.

Medan vin och vatten flödar i Almedalen lider landet utanför ringmuren av svår torka. Betena är sönderbrända och de två millimeter regn som kom på måndagskvällen gjorde varken Almedalsbesökare eller bönder glada.

På ett fält utanför Dalhem är höstkornet redan tröskat. En månad tidigare än vanligt och med halv skörd som resultat, 2,5 ton per hektar. Men de magra axen var mogna och skörden behövs som foder.

Här och var har spannmålen skördats för att bli till vinterfoder åt djuren. Åtminstone hoppas man att det ska dröja till vintern innan det behöver användas till stödutfodring.

Det kanske inte är värre på Gotland än på flera andra platser i Sverige, men det är i alla fall värre än i Finland. Det berättar en ung politiker från Svenska Folkpartiet, som jag träffar i Almedalen. Han såg redan när planet flög in över Gotland att ”här är det illa”.

Ute på den gotländska landsbygden är betet brunbränt och en del av spannmålen redan tröskad.

Anna Törnfelt, LRFs regionordförande på Gotland är också bekymrad, men en sak gör henne lite glad. Uppmärksamheten från riksmedierna har varit stor. På onsdagseftermiddagen var hon med i Nordegren & Epstein i radions P1 och tidigare har bland andra Metro intervjuat henne. Det är positivt att inte bara politikerna, utan även svenska folket får veta hur kämpigt bönderna har det just nu. Då kanske de kan bidra bland annat genom att handla svenskt.

Annars är det två ämnen som sticker ut bland Almedalsseminarierna – hållbarhet och #metoo. Och även om det senare åtminstone i Almedalen inte handlar så mycket om lantbruk, är det första desto mer inriktat på livsmedelsproduktionen. Ibland känns det som om klimatförändringen står och faller med vad vi äter.

– Det är bra att intresset för maten och livsmedelsproduktionen ökat, säger grönsaksodlaren Magdalena Hermelin. Men när stadsbor kommer ut till mig i sina stora Landrovers för att köpa ekologiska grönsaker, och tror att de gjort en insats för klimatet. Då känns det lite snedvridet.

Grönsaksodlaren Magdalena Hermelin är rädd för att maten får ta alltför stor del av klimatförändringen. Till vänster gotlandsbonden Andreas Nypelius och till höger samtalsledaren Julia Bendelin.

Lyssna på inslaget om torkan i Nordegren & Epstein. (22 minuter in i sändningen.)

0 kommentarer

Världen blir vad du äter

15 juni, 2018
Kategori:
Sveriges miljöminister Isabella Lövin, läkaren Sania Nishtar, klimatexperten Christiana Figueres och Gunhild Stordalen höll presskonferens efter invigningen av Eat Forum.

Kan man förändra världen bara genom att vara kräsen med vad man lägger på tallriken? Ja, hävdar många och för deltagarna på Eat Forum är det en självklarhet.

Eat är en global, icke vinstdrivande organisation som arbetar för en mer hållbar livsmedelskedja. Den grundades 2014 av Gunhild Stordalen, läkare, filantrop och gift med den norska hotellmagnaten Petter Stordalen. I början av veckan hölls det femte Eat Forum med cirka 600 deltagare från ett 60-tal olika länder i Globen i Stockholm.

Det är en imponerande mängd höjdare som Eat hade lyckats locka till Sverige. Världsbankens VD, norska och svenska kungahuset, norska och svenska ministrar, gräddan från FN och WHO, företagsledare, världsberömda journalister och TV-programledare, men också all världens kockar och småbönder från Afrika och Indien.

Årets forum handlade mycket om matsvinn. Visste ni att en tredjedel av all mat som produceras på jorden under ett år antingen förstörs eller kastas bort? Om all mat kunde tas tillvara skulle den räcka till alla. I teorin skulle alla kunna äta sig mätta, men så enkelt vet vi ju alla att det inte är. Det är ju något som är skevt när 800 miljoner människor på jorden går och lägger sig hungriga varje kväll, samtidigt som två miljarder barn och vuxna lider av övervikt eller fetma.

Talarna på Eat Forum radar upp lösningar på matsvinnet. Ge de ”fula” grönsakerna upprättelse, återanvänd utgången mat som djurfoder, laga nya rätter på rester och lägg skatt på matsvinnet…

Ingen mjölk serveras till kaffet, utan vi får hålla tillgodo med havredryck.

Många av inläggen från scenen handlar om köttfri kost, om hur djurproduktionen påverkar klimatet och vad en omläggning till vegetarisk kost skulle betyda för jordklotet. Under de två dagarna serveras enbart vegetarisk mat och till kaffet endast havredryck. Men talarna är inte rabiata. Flera talar också om att kött är ett bra protein, att det är dyrt att framställa det utanför kon och att om priset inte går ner är det ett alternativ enbart för välbeställda.

Gunhild Stordalen hävdar att livsmedelsindustrin är den industri som genomgått de största förändringarna på senare tid och att den gjort det efter påtryckningar från konsumenterna. Det handlar om att förändra sig eller dö.

Diskussionerna håller sig på en teoretisk och abstrakt nivå. Utom vid några få tillfällen, som när ledaren för de indiska småbönderna säger att han tycker att det största hotet mot framtidens livsmedelsproduktion är att bönderna håller på att förlora hoppet. De utsätts för så mycket prövningar och får så dåligt betalt att de inte orkar mycket längre.

Även Norah Asiyo Ebuklin, småbonde och kvinnoledare från Uganda, är orolig för böndernas roll i livsmedelskedjan.

– Ni får inte glömma bort oss. Ni måste inkludera bönderna även i diskussionerna om framtiden, vädjar hon.

Läs mer på Eats webbplats.

0 kommentarer

Drömmen blev en skräckfilm

8 maj, 2018
Kategori:
Vackert som ett vykort? Ja, om det inte varit för de döda fåren vid vattenbrynet. Foto: Marianne Lindberg

Det måste vara fruktansvärt att leva med en ständig oro för att ens djur ska ligga döda i hagen. Efter 13 vargattacker med närmare 150 dödade får ger ägarna på Molstaberg upp. De orkar inte samla ihop fler kadaver.

Så har ytterligare en landsbydsföretagare tappat energin och orken. Och fått en ordentlig knäck i ekonomin. Det som före vargangreppen var en mönstergård, en av Södermanlands största fåruppfödningar, tvingas nu att slå igen.

– Vår dröm har förvandlats till en skräckfilm, sa ägaren Johan Lundgren när han mötte media igår. Bara några timmar efter att länsstyrelsen sagt nej till skyddsjakt.

Johan Lundgren, fårägare på Molstaberg, orkar inte fortsätta med fårproduktionen. Foto: Marianne Lindberg

Det var lugnt ett par år, men nu har vargarna i Sjundareviret fått smak på får igen. Det är enklast för dem att jaga och bita ihjäl tamdjur. Lyckas vargen forcera inhägnaden hinner den på kort tid bita ihjäl många får, som är instängda på en relativt liten yta.

Det finns beslut både i den svenska riksdagen och i EU om att det ska finnas varg i Sverige, men samtidigt står det i förarbetena till rovdjurslagstiftningen att rovdjuren inte ska få försvåra tamdjursproduktion. Molstaberg är inte den första eller enda fårgård som känner sig tvingad att lägga ned på grund av rovdjurstrycket. Och i Sjundareviret finns ett 50-tal andra djurhållare vars djur nu riskerar att bli vargarnas byten.

Som ett ödets ironi presenterade Naturvårdsverket igår en rapport om att tjuvjakten på rovdjur ökar. Över 50 vargar skjuts illegalt varje år. Ser de sambandet?

Den kryptiska förkortningen SGT, dyker upp här och där i kommentarsfälten när vargjakten debatteras i sociala medier. Den står för Skjut, Gräv ned och Tig och behöver väl knappast någon ytterligare förklaring.

En syn som riskerar att möta svenska fårägare. Foto: Maria Törner

Ett samhälle som inte får acceptans och förståelse för sina lagar är farligt ute. Risken finns att medborgarna till slut tar saken i egna händer. Jag försvarar verkligen inte tjuvjakt, men kan förstå varför förtvivlade och frustrerade människor ser det som en sista utväg.

Samtidigt som flera partier i valrörelsen kämpar för att få ihop stad och landsbygd i ett enat Sverige kan vargen bli den kil som slår isär det. Utmaningen för politikerna är att lyckas jämka ihop två helt skilda verkligheter. Den för dem som har vargen runt knuten och för dem som lever med den i teorin, eller som ett ärende på skrivbordet.

0 kommentarer

Mat för klimaträddare?

28 april, 2018
Kategori:
”Medium rare” med hjälp av rödbetsextrakt. Källa: Pressbild Impossible Foods.

En vegetarisk hamburgare med rinnande ”köttsaft” från rödbetor. Är det framtidens mat?

Det amerikanska företaget Beyond Meat har tagit fram den helt plantbaserade hamburgaren som enligt marknadsföringen riktar sig till ”dem som älskar kött”.

En berättigad fråga är då varför de inte äter kött? Känns det inte lite bakvänt att vara vegetarian och längta så mycket efter en blodig hamburgare?

I senaste Ungdomsbarometern uppgav de tillfrågade mellan 18 och 24 år att deras främsta anledning till att äta vegetariskt var att de oroade sig för klimatet och hälsan. Kanske är det just de oroliga ungdomarna Beyond Meat siktat in sig på.

Nyligen lyssnade jag på ett par omvärldsspanare från företaget United Minds som påstod att vi står inför nästa stora matrevolution. Enligt dem befinner vi oss i skiftet mellan animaliskt och vegetabiliskt protein. I Kalifornien, där omvärldsbevakarna spanat, går alltfler över till vegetarisk kost. De ställer också andra krav på maten än att den ska smaka gott och mätta. Maten ska även ge dem hälsa, skönhet och ett gott samvete.

En 100 procent vegetarisk sk*nka.
En 100 procent vegetarisk sk*nka.

Frankrike antog nyligen en lag om att korv, biff, stek och bacon måste innehålla kött. Tillverkare av vegetariska produkter får kalla dem något annat. Korvish, järpish eller faluish kanske, som Scans flirt med de oroliga köttätarna heter. De har enligt reklamen ”inbyggda grönsaker”, som ärtor, bönor och rotfrukter. Söndermalda till oigenkännlighet som ett slags alibi för klimaträddarna.

Faluish - korv med 47 procent grönsaker i. Foto: Scan.
Faluish – korv med 47 procent grönsaker i. Foto: Scan.

Själv äter jag gärna grönsaker, men föredrar dem frilagda. Jag tänker också fortsätta äta kött i rimliga mängder, men jag väljer bort det billiga fulköttet. För när maten blir alltför billig är det någon i livsmedelskedjan som fått betala priset. Och det troligaste är att det drabbar de första leden, det vill säga djuren och bonden.

 

0 kommentarer