Valet avgjordes inte i digitala kanaler

12 september, 2018

Valet avgjordes inte i sociala medier. Visserligen tog partierna Twitter, Facebook och Instagram till hjälp, men dörrknackning hos 1,7 miljoner väljare gav minst lika mycket, anser sossarna.

Strateger från Centern, Socialdemokraterna och Moderaterna möttes vid ett frukostseminarium som anordnats av PR-företaget Springtime två dagar efter valet. Det personliga samtalet lyftes även av Centern, som dock påpekade att Annie Lööfs Instagramkonto hjälpte till att lyfta partiet i valets slutspurt. Och Ulf Kristersson gick från 12 000 till 42 000 följare på Instagram veckorna före valet.

Medielandskapet har omformats rejält under de fyra år som gått sedan förra riksdagsvalet. Sociala medier är nu i så gott som var mans hand och blev därför en viktig del av partiernas valstrategier. Partiledarna har ställt upp för intervjuer i nya kanaler som exempelvis Ångestpodden, Matgeek och Framgångspodden. Så kallade influencers har också blivit en naturlig del av valdebatten. Ett exempel på det var bloggaren Margaux Dietz utfrågning av Annie Lööf, som direktsändes från Stockholms Central dagen före valdagen.

Se utfrågningen av Annie Lööf från Centralen i lördags.

Se när Annie Lööf gästade Margaux Dietz i partitempen tidigare i år:

Sverigedemokraternas väljare är klart mest aktiva i sociala medier, och borde enbart sett till räckvidden fått fler röster i valet. Men frågan är om de är så många som man kan tro. När Twitter i våras rensades från falska konton blev SD-ledaren Jimmie Åkesson av med 22 000 av 45 000 följare.

Enbart sett till aktiviteten i sociala medier borde även Alternativ för Sverige(Afs) kommit in i riksdagen och kanske fått 6-7 procent. Men när rösterna var räknade fick de inte mer än knappt 0,3 procent.

Olle Thorell(S) och Helena Lindahl(C) är två politiker som satsat mycket på sin valrörelse i sociala medier. Olle har under de senaste två åren lagt ut över 700 filmer på Facebook, minst en film om dagen.

(Se filmerna på Olle Thorells Facebooksida.)

– Folk frågade hur jag skulle orka. Hur jag skulle kunna komma på något nytt att posta varenda dag.

– Då svarade jag att om jag inte kan tänka en ny tanke varje dag, så bör jag väl inte sitta i riksdagen?

Helena Lindahl har också varit aktiv med filmer och inlägg på Facebook, men inte helt vågat vända gammelmedia ryggen.

– Jag har skrivit debattartiklar till tidningarna också. Jag tycker att de är en bra kanal för att nå vissa väljargrupper.

(Följ Helena Lindahls valkampanj på Facebook.)

De gamla kanalerna tycks alltså leva kvar vid sidan om de nya.

– Jag tror 2022 kommer bli det första valet som inte kallas det digitala valet sedan 1998, säger Martin Borgs, nationell digital valledare för Moderaterna. Då kommer vi att koncentrera oss på innehållet och strunta i i vilka kanaler det sprids.

Valdeltagandet var högt i söndags.
0 kommentarer

Alla är valets förlorare

10 september, 2018
Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson, var en av dem som utropade sitt parti till segrare redan på valnatten. Foto: Patrik C Österberg/IBL

På söndagskvällens valvakor utropade partiledarna sina partier till vinnare. Men i mina ögon är de flesta förlorare. Inget parti eller ens något av blocken kan räkna med att få driva sin egen politik. Istället är det upplagt för en tid av kohandel och kompromisser.

Sverigedemokraterna har visserligen skaffat sig en drömposition som vågmästare, men står de andra partierna fast vid sina vallöften kommer de att göra allt för att slippa samarbeta med SD. Det troliga är istället att övriga partier försöker få ihop en regering över blockgränserna, vilket inte heller kommer att bli helt enkelt. Särskilt Centern, men även Liberalerna, har i valrörelsen tagit tydligt avstånd från Sverigedemokraterna. Ingen av dem är heller särskilt förtjusta i att sitta i en regeringen tillsammans med Vänsterpartiet.

Annie Lööf och Jimmie Åkesson har varit valrörelsens absoluta motpoler. Om Centerledaren skulle sätta sig i en alliansregering med stöd av Sverigedemokraterna skulle hon därför verkligen dagtinga med sitt samvete. (För att citera den gamle centerledaren Thorbjörn Fälldin.)

Även om Sverigedemokraterna inte gjorde ett lika framgångsrikt val som opinionsundersökningarna tidigare antytt, gick de ordentligt framåt. Flest väljare tycks de ha tagit från moderaterna och socialdemokraterna och starkast stöd har de bland män ur LO-kollektivet. De stora framgångarna i Skåne tyder dock på att de där även lockar en hel del lantbrukare.

De partier som redan på valnatten tydligast gjorde anspråk på statsministerposten, S och M, är egentligen valets stora förlorare. Att Sverigedemokraterna samlat så många väljare är ytterst ett missnöje riktat mot deras politik. Det hjälpte inte att de gått Sverigedemokraternas politik till mötes. Väljarna har istället sökt sig ut till ytterkanterna på båda sidor av den politiska skalan.

Än är det naturligtvis för tidigt att uttala sig om vad som händer med jord- och skogsbrukspolitiken. Men i riksdagen och utskotten har miljöpartiets ställning försvagats, samtidigt som två traditionella bondepartiers ställning, Centerns och Kristdemokraternas, stärkts.

Inget parti är någon tydlig vinnare i årets val. Foto: Stefan Bokström
0 kommentarer

Valdagen är en högtidsdag

7 september, 2018
Det är något högtidligt med att rösta på valdagen. Foto: Mats Ahlm/IBL Bildbyrå

På söndag ska jag rösta. Det känns lite högtidligt att rösta på valdagen. Att med ett hemlighetsfullt leende gå förbi alla partifunktionärer utanför vallokalen, samla på sig samtliga valsedlar därinne och sedan bakom den gröna skärmen smyga ner rätt sedel i rätt kuvert.

Efteråt brukar jag gripas av ett kort anfall av stolthet och lycka. Det är faktiskt inte ens 100 år sedan den kvinnliga rösträtten infördes i Sverige och fria val är fortfarande inte en självklarhet i hela världen.

Vid min ålder har man varit med om många valrörelser och även flera folkomröstningar. Men det val jag minns mest är nog ändå mitt första. Det var på den tiden regeringen satt i 40 år och statsministern i 23. Jag hade fyllt 18 år bara några månader före valet. Dessutom hade rösträttsåldern sänkts från 19 till 18 år året innan. Det kändes alltså som en historisk möjlighet.

Det var ovanligt att man förtidsröstade, eller poströstade som det hette då. Men jag var tvungen att göra det, eftersom jag tågluffade i Europa på valdagen. Beskedet om att Sverige fått en borgerlig regering efter decennier av s-regeringar, lämnades av en schweizare. Det här var långt innan sociala medier, internetsajter och mobiltelefoner, så det var inte helt lätt att få reda på valresultatet.

I folkomröstningen om kärnkraft 1980 blev valresultatet ett Nja. Foto: Åke Lindau/IBL Bildbyrå

Ett annat val jag minns väl var folkomröstningen om kärnkraft 1980. Jag hade precis börjat som journalist på Gefle Dagblad, och när jag gick till jobbet dagen efter valet var tidningskioskerna täckta av löpsedlar med ett enda ord: JA! (Fast med tanke på valresultatet borde det väl snarare stått NJA.)

Det är som sagt en värdefull rättighet att få rösta, men också en skyldighet att ta ansvar för vårt land. I Sverige är valdeltagandet högt och demokratin stark och jag hoppas det får fortsätta så. Att väljarna använder sin röst för att föra Sverige framåt och att riksdagen inte tas över av politiska vildar. För även om vi inte lär få någon 40-årig regering igen, vore det ju praktiskt om den satt kvar i fyra år.

0 kommentarer